Sundsvalls tidning – 10 januari 1874, sida 2

Se Mr tv VASS sittg, y aurt t1C0 hyhaurisyhit haurkten den swenska odlade jorden må tunna indelas ar sörsta slaget: 1. Ilrgammal bygd, fom alltid warit själfegande. De olika bewillningar, som lagts a denna under namn af landtagsgard, salpeteryjalp, bygningg: bjalp, bos.apspeamng och dagswerespenning m. m., forwandlades eter 1617 ars ritsdag till jiandiga rantor, i likhet med den aldre jordedbotsrantan. Ur wara dagars synpunkt maste ertannas att denna jord tryctes hardt och orattwist; men den ar mina delen af swensta jorden och omfattar egentligast blott en liten trart i Östergottand. som aldrig tillyort kronan ö Oaltadt de mwandningar fom må göras, ansåg för nu del tal. att denna jord tunde fa grund: statterna efterstaneta. Kommer sa det andra slaget af jord eller 2 miedak ionevemman, hwilka dels under Gumaf I dels under Karlarne, den 10 och 11, urdrogos till tronan Teras antal upstattas till omtring 40.000, afj y9wuta omkring 8,163 atertogos genom Xarl den 1018 sjardepartsrafjt och 30,000 under stora redukt onen Men mesta delen af dessa hemman hafwa fom mit i handerna pa allmogen, om redan under 1600:talet fit 1000 hela mantal och under foljande aryundrade fere tusen. Och för all denna egendom, som om den warit tvar i statens ego stune turstyndat honom oberäknelig nytta, har staten endast for behaulet fig rantan men efterseanet beta tapitalet, ty stattecopesaillingen mur endast en mmote afgift för att ju eganderatt nu jordeu. Med afjscende pa losens foryallande tiu Vantar tan twal sagus att statowerict yjort stora uporigar for aumogen, som fart topa många yemman for 60 daler pr mantal. Det treoje slaget af jord är 3. XIUIUHU. Un; o eler nybyggeshemman. Twiten om Heigeandsyotulsbestutels werelighet gor tutet tl Jaten, i fruga om denna jord; il t ala handetser mene det erkannas, att dumanna upmutt-Åen yos De martegande tuade al ode tutt tu tronen. MW ywautla latinader arv we betesda at nybyggarde! Uced 3000 talnd -tog nu mantatet, etynrcs 25 a 50 friyetsar med rutt hHu iutictosen uter jamma grund som for trondbemmun oåy Jorst ejter dessa suthetsar srola ranta oq rotering utgoras. UruÄdstutterna od) sättet hwarpå de tillkommit bafa warit ap obereineligt narde for Swerge, vu darigenom ervaurt ett jullsunoigt bondestand, WD imCtN ätM. l. Cetadt an anora jolt Och i y;swudsat innevara de ingen orattwisa. Fråga en bonoc vill yan wiu leama ut jord tiuvuaka för det pris yan betalt och yan stall swara: nej! Dm vet imscögijwes utt j0ebrutet av oramligt be tusgudt, mUAUHCQ vd tyegeLAMAS utt der eryauit IALHHCUiUUNU, csterstantt Jjeoan 1809 tiusammans 2., 004, OU ivi t uraga oncra. HU Kar un c. uteru sö. hällit fig till detta HÖ vu? Sv, Centern har welat medgifwa landtmännens foroumgar mco wiltor aje bordan ej wattades pu unota samsyallstt. ojer, ywiltet blejwe fallet om RUtICDLOn owerny9ttaves pu 2 artuelns bewillmug, ba s.uderna LE UuRrten på landet kommze art men draobas daraf. S ofweresruUHUACIe härmed biföll centern, då fluguk u.dtt.ca sOCCOH den 15 Muj i rusdagens ctiec tTUIAAG, gotemds urternas esterssankande, dod ju att opetanne-n, Jom tlia )kuttettuwa of ue nMHCLU uutur, borec J.e på langre UD. Biunde ottetnus tettyp, Ö numtoner, vara mot ett tar pull op 120 madttoner, sor ywitiet belopp ritse nutboto-ftotet Runc ufftuppa obligattoner lopande med I prec. tantu LÄ) 1 pivc. umortering och hwalta yett surert luude sufjs tl 102 a 103 proc. Darigenom seune staten wina 100 nillos ner till stan-vanors bygg tde och )eorrland ar nu i tur att Jorna sjoroelen varaf. Under oswergangsl de. 4. ule ingen ändring ske i bemumngssorvtdatuger. AU detia forlag yor widare, att jordegaren fan på en gang losarsig fet genom utt betala 12 ganger runutan. eentern har saledes icke warit omöjlig eller omedgorlig Ten andra stora sragan om förswarew fö dets omb eldniung, som på det narmaste sammanhänger med indel: ningoweriet, fordes mot jutet uf 1873 ars riks dag ett sieg narmare jur losning, genom beslutet alt begura en rungl. propontion i amnet pa yTunds walen af indelningswertets efterseankande med 3 proc. arligen Mera an en gang har riksdagen utt lat jur onskan om eryallande of ett tidsenliat tiigowasende; men man hor doc darwid ej latt bortryaaang ef crig tantar utan endast asselt fore jswar e er waf nad neutralitet. wad wi nu haswa, arv wasendtligen 1:o) indelta urmeen oc) 2:o) Lewaringen. FJndeluingen har utropats sasom oduglig och en ebultg tunga tor jordbru.er; men datmimstor e detta lsenure beror pa nupsorstand; ty af yeta tonnaden tfnr UDTYHAWAAA