Jarnd UHUrdd alt genom anlitande af ensiilda ve: kan tskaper i orten förskaffa fig kännedom om mwä garnes tillstånd. Wid förefallandelklagomäl öfwer briser å allmänna wäögaor od) broar fan länsky: relsen sålunda ide fafta asseende å föreburen ofuns nighet om bris:ernas tillwaro. Lila litet fan läns: styre fen haswa undscende för den från längmän: nens sida stundom hörda förewåndningen att de genom ett frastsullt handhafwande af kontrollen öfver mågunderhållet skulle ådraga fia omilja hos allmogen, ty få for är ännu i allmanhet attnins gen för lagen och få stor äswen den inneboende råttssär slan hos abmogen, att en länsman, fom med allwar od) nit men utan titslighet och utan anscende till personen utöfwar den honom åliggans de tillsynen öfwer wägarna, skall, lånat irån att utsätta fig för allmogens omilja, sast halre Etmins stone i längden tillwinna fig dess altning och för troende, om len i öfriat deraf pör fin förtyrt! En födan länsman skall det odfå lyckas att efter band sörskaffa fig sädant inflytande att han, utan att belöswa annända twångsåtgärder, endast på öfwertrgelsens wäg cch med geda lämpor skall funna förmå allmogen att såwål i asseende å mån: underhålliet fom i sråga om ösriga befmär, fullgör ra lwad lagen af dem sordr r. Lland sadana läm per ssulle lanssiyrelsen sarslildt wilja till i akt ta: gande refemmendera em länsmannen till en bör: jon sörsökte öswertala äboerna å ett wisst hemman eller i ett mindre byalag att på en gang afwen med drygare foftnad förfätta deras mnåglotter i sullgodt stånd. då helt wisst erfarenheten om dessa mågars goda skick och den jämforelsewis obetydligå kostnaden för deras fortsatta underhåll snart nog jkulle med exemplets makt weria till efterföljd af aranrarna i alt midsträcktare kretsar Lån estIrelsen sörwäntar att den un maning längs ssirrelsen salunda fält till kronobetjeningen, war: der hörsammad. J modtsatt fall saknar länsftys telsen ide medel att göra fig atlydd. Tänsftyr relsen skall ide underlåta att med skärpt upmärfs samhet följa det satt, hwarpå tijlsynen öfwer mäg: höllningen af länsmännen handhafwes; och den erfarenhet länssstyrelsen i detta hanscende ins hemtar, skall utöfwa ett wäsendtligt inflytande på länesyrelsens. förfarande mid befordringar för: ord, förordnanden och öfriga på länsstyrelsen bes j roende förtreendeupdrag. Därtill kkall den länsmon. fom hädanefter betrades med wårdslöshet, försumliglet och lifnåöjdlet mid uttswande aoftill: synen öswer mågarne, inkallas till förhör inför lanssmrelsen för att där ådömas laga answar; och warda herrar kronosogdar härigenom anbe: falda att nå det nogarannaste öwerwala töne måärncns fö hållande i den del of derad tjenfte utöfnina, fem bär är i fråga, och att där skalig anmärkning emot länsmannen förefomm ar ton feloftigc atill bestrassring ves länssyrellcn an mäöl) Slutligen wånder fig länsstyrelsen till den tra: fikera de allmänheten med wänlig upmauying att i be fell, då befogade onledningar till tlagomål öfmer wäghållningen sörekomma, sadant anmäla one tingen genom antcanina i dagböderna wid gäft gifwaregåärdarna eller hos länsstyrelsen. Denna kungörelse fall genom kronebetjeningens försorg anslas wid gästgifmaregårdarna. Hernösand å landskanslict den 24 Tes. 1873 Curry Teeffenhera. C. W. Nydwall. Nyhyggesväsendet i Norrland. Det torde nara ton ligen ellmant be art att gällande före: ffufter aracerde urbrcers arläggande i de nor: te länen cj salan mifbrufats, i det att mången på orurd of sädare såkrestrifter fött tillegna fig ganska betidliga emraden of skog bärande fronos marker men sedermcera inssränlt odlingen till det mirsta möjliga ech riltat sitt fräfvande hufiondsalligen på stecelrgge, beratnadt för största möj: liga mink under te narmase åren, men utan omtansa för skogens framtida beftånd, än mindre för landets waraktiga uppadling. Uton tmiswel är det of srinerlig wigt för det allmärna, att nibuggeswåsendet få ordnas, att å ena sidan sogens bessäånd ej äsmentvyras, och å andra sidan landets urvadling befordras. Redan 18(3 erböll kammarlollcaium K. M:ts uppgrag ott utarbeta förilag till en sullsmandiz försattning argående anlåggning ech skattläggning af nybiggen, n byggares rattigheter samt kontroller till betraugaande af sörfattningens efterlefnad. År 18(5 inkom till finansdepartementet fans markollegii utlätande i ämnet, innefattande dels en fullstandig redogörelje för de i flere spridda sörsattringar förefemmande stadganden angående nIibragen och dels ett motiveradt förflag till avunder för en blifwande nybvagesstadga — Detta midlystiga utlåtande blef år 1869 öfwerlemnadt till cen norrländska skogslommiten med uppdrag att deröswer vira sg. Kemit ns utlåtande, fom afgass den 21 desember 1870 etssljdes of förslag ill förordring om nybrageswåsendet Detta för lag, upslaldt i 91 paragraser. sliljer sig i flera asseenden från hwad kammarkallegium föreslagit. Odsa rar sam markollegium fått i anledning bärÖf afajäma itterliaare utlåtande i ämnet