Sjuttontusen niohundra riksdaler betalar wår stad nästa år för belysningen å torg och i en del almänna rum. Billigt fom detta wore, om där: för erhölles en till fyllest görande uplysning, fan det ej nekas, att det är nog dyrt betaldt för den, fom nu bestås och fom Enapt torde blifwa bättre på ännu en rundtid. Synnerligen hardt kännes det, att nödgas deltaga i desfa utskylder, för de stadsbor, som äro nog olyckliga att bo wid sidogatorna. Men äfwen för dem falla ödets lot: ter olika. Å en del af dessa gator faller nådens sol på få sätt, att de åtminstone erhållit fotogen: lampor, hwar ifrån wisserligen ett skröpligt ljus sprides; men något är dock bättre än intet. På andra stären herskar detta tomma intets swarta, ogenomträngliga mörker. Detta är t. ex fallet på sjögatan, just där en gränd mynner ut mellan er —