Norrländska Korrespondenten – 20 november 1873, sida 3

Från utlandet. Nyktet wet berätta att de konungske i Frankrike ännu ide anse fin sak förlorad, utan ha för afsigt att anmoda grefwen af Chambord att up: taga grefwen af Paris och att utan några wilkor afgå till förmån för den senare. i Den bonapartistiska floden gjorde under natios nalförsamlingens första sammanträde den 8 då ett stort steg framät. Om än detta partis förslag — att franska folket skulle sammanlallas till den 4 januari 1874, för att uttala fig om frågan: fos nungarike, folkdöme eller kejsardöme — ej kunde upnå en ögonblicklig behandling, så afhördes det dock af församlingen med upmärksam tuysthet wann för sig hela wenstern och tre fjärdedelar a wenstra midtens röster, däribland själfwa Thiers. I händelse den allmänna rösträtten uttalar fig för kejsardömet — beter det i förslaget — å:skall Napoleon IV utropas til kejsare. Det war förs sta gången wenstern utan några afbrott hörde detta namn. Paris den 15 november. Femtonmannautifot: tete flertal har blifwit enig om följande förflag, fom sannolikt skall biträdas af regeringen: 1:o. Den werkställande makten öfwerlemnas åt Mac Mahon för en tid af 10 år från det lagen här om stadfästes. Mac Mahon skall bära titel af reynblikens president. Hans rättigheter och mil: kor blifwa — till dess med anledning af de nya grundlagarne möjligen nödmändiga ändringar blifwit widtagna — desamma som hittills. 2:o. Tre dagar efter det lagen om hans fulmaktsförläng: ning blifwit antagen anställas skriftligen wal af 30 medlemmar till ett utskott, som skall behandla grundlagarne. Labolaye, femtonmannautskottets referent, har inom nationalförsamlingen upläst utskottets betänkande, hwilket uttalar såsom landets önskan ej blott det att få en president utan ock en fast regering. Han bad de konservative afstå från sina konungska drömbilder, upmanade dem att ordna folkdömet och föreslog därför antagandet af Casimir Periera förslag, i hwilket föreslås dels en fulmaftsförläng: ning af 5 är, räknadt från slutet af nuwarande wal-tid, oh dela att lagen härom skall komma under omröstning först sedan grundlagarne blifwit antagna. Rättegången mot Bazainc. En bland de wia tigaste anklagelsepunkterna mot Bazaine är Hans beteende den 26 augusti, då han med armen bröt upp för att flå fig igenom den tyska hären och sammanträffa med Mac Mabon, men afbröt operationen, hwars hela resultat blef det beryktade krigsräd som hölls i Grimont och som ledde till ett lika snöpligt som — efter hwad det nu wisar fig — sannolikt obefogadt återtåg. Alla vitnena ha enstämmigt skildrat den brist på ordning och bestämdhet som utmärkte Bazaines anordningar mid företagandet af det nämda uts fallet. Hären bröt upp förft fram på förmiddagen, hwadan den storm med regn fom den hade mot fig gjorde ett framträngande swårt, och utrustningen war dessutom bristfällig. Då framryckandet uphörde på Bagzaines befalls ning, sammankallades kårscheferna till krigsråd i Grimont, där det enda fom förehades war upläss ningen af general Soleilles ynkliga rapport, i hwilfen han säger att man war utan ammunition. Af vitnesförhöret framgick det för Bazaine ifyns nerhet graverande sakförhållandet, att den depesch, som Hulme öfwerräckte till kejsaren och till Mac Mahon (ehuru denne senare ej fan påminna fig hafwa imottagit en fådan) och hwari Bazainetil: kännagaf att han fan flå fig igenom när ban wil, afsändes af Bazaine samma dag, eller den 26 augusti, som han sammankallade sina generaler till ett krigsråd, hwarunder han icke med ett enda ord antydde för dem att Mac Mahon hade brus tit upp från Chalons för att rycka mot Meg, eler ens lät dem meta att det fans på öpna fältet en här under Mac Mahons ledning. Tyskland. Generallöjtnant von Kameke Har plifmit utnämd till frinanriniitor i Rrougson ofter