Norrländska Korrespondenten – 18 oktober 1873, sida 2

ken; Gersta, Läggdoms, Frölands och Gådeå byar i Säbrå socken. Wägsträckan framgår öfwer en jemförelsewis jemn och lättbruten mark samt ge: nom odlade bygder, då derimot den gamla wägen till största delen går genom en skogsmark och öfwer höga bergåsar. Genom den föreslagna nya wägen kommer afståndet imellan Hernösand och Fjäl att i ide obetydlig mån förkortas. I anled: ning häraf och då företaget är af den betydenhet att kommunerna ide mätta utföra detsamma utan statens mellankomst, anhåller länsstyrelsen, att Kgl. M:t täcktes till nästa riksdag aflåta nådig proposion om bewiljande af ett belopp, stort 65,134 rdr, motswarande 434:delar af den till 97,700 rdr be räknade anläggningskostnaden för i fråga warande wägförbättring att imot manliga wilkor få af me nigheterna till godo njutas. — Från Hamar i Norge skrifwes: Den nya mä gen i Trysil från Nybergfund till swenska gränsen är nu färdig. Denna wäganläggning är af ganffa stor betydelse för särdseln från de oplandska bygder till Swerge, ty på denna wägsträcka gå lass i tusental rikena imellan. Wägen öpnades d 1 dennes till stor glädje för befolkningen i orten. De i Helsingfors i Finland fig uppehållande swenske och norske arbetare hafwa bildat en för: ening för gemensamt understöd. Den talrifa ffara finnar, fom arbeta här od i trakten omkring bor: de taga efter detta föredöme. Mycket godt skulle där igenom minnas och mycket ondt undwikas. Om dessa rader komma att läsas af någon eller några finske arbetare, önska mi att de måge tänka på fa: ten och ej dröja att söka sätta den i werket. Det bistånd, fom wi i i detta fall funna gifwa, skall gif: was med glädje. Skonertskeppet Helnzes, hemma Där, dar den 8 d:s passerat Lizard på wäg från Rio Grande. Ränteförhöjning. Göteborgs banfinvättninz gar, med undantag af riksbankens afdelningstontor, hafwa höjt fin utlåningsoch kreditivränta med !, proc. samt inlåningsräntan å deposition i fanuma förhållande. Fest för professor Nordenskiöld hölls i måndags afton Stockholm och räknade wårt lands yppersta män till deltagare. Efter sexan föreslog prof. Carlsson hedersgästens skål, hwilken Iedjaga: des af verser, författade af F. Hedberg. Prof. Nordenskiöld tackade för den skål som blifwit egnad honom och hans kamrater på färden dit upp till norden. Han wille i densamma se ett uttryck af det deltagande med hwilket det swenska folket följt dem och den sak för hwilken de arbetat. Man hade sagt att nordpolen wore en fästning som ej föll så lätt; men hwarje fästning, trodde talaren, huru föga hemmastadd han än wore i krigskonsten, maste falla om den tillräckligt ihärdigt och på rätt sätt belägrades, och han wille tro att denna skulle göra det äfwenledes. Hur kringgärdad den än wore af isbergens wallar och hafwens grafwar, wille han dock hoppas att den en gång skulle falla och alla för swensk hand. Det wore ju ett mål wärdigt Europas nordligaste kulturfolk att skänka werlden en bild af den yttersta nordens lif och natur: När den af hr Nordenskiölds tacksägelse fram kallade rörelsen lagt fig, lemnades ordet åt hr Joh. Jolin, fom i ett verfifieradt föredrag pro: oa en ffål för fru professorskan Norden: skiöld. Till sist uttalade dr Åug. Sohlman ett tack til regeringen, wetenskapsakademin och de göteborgska mecenater som nnderstödt nordpolsexpeditionen.