Norrländska Korrespondenten – 4 oktober 1873, sida 2

Article Image
v 1MGVice Häradshöfdingen CARL GEORG HAY h oc JolIANNA AMALIA ÖDBERG i Örnsköldsvik den 28 September 1873. F TäHTAA — NAE — Sundswall den 4 Oltober. Åugarne Nordstjernan od Karl XV, wil fa samtidigt afgingo här ifrån i går eftermiddag kl. 4, tydas å ömse sidor hå pröfwat sina frafter och därigenom gjort resan till Stockholm på den korta tiden of 18 :72 timma. Nordstjernan fram fom fl. 10,,, och Karl XV El. 10,30 i dag. Den förre hade dock gått Öregrunds-wägen och tagit passagerare wid Furusund, hwilket naturligtwis hindrade något. Karl XV git östra wägen. Landshöfding Treffenberg uppwaktades fom wi förut berättat, i söndags af magistraten, ectlesiastikstaten, chefen för den i Hernösand förelagda ar tilleriafdelning, föreståndare för tullkammare och telegrafstation stotsfullmäktige samt ett antal af stadens öfrige innewånare. Efter prejentationernas slut Höll hr landshöfdingen till de uppmat: tande ett tal i den kraftfulla och innehållsdigra ftil, fom är honom egen. Wi wilja försöka säger SHernöfands-Poften att lemna en öfwersigt öfwer innehållet af detta i flera hänseenden märt liga tal, hwarigenom hr landshöfdingen fan sägas hafwa framlagt ett program för fin embetsförmaltning. Beklagligtwis blir doc wårt referat något torftigt od) matt, enär mi, oförberedde på så in: nehallsrika uttalanden från hr landshöfdingens sida, ej hade beredt oss tillfälle att å ort och ställe göra wåra antecknar. Hr landshöfdingen wände sig först till stadens magistrat och yttrade, efter att hafwa tackat för den honom bewisade uppmärksamhet, ungefär föl: jande: Jag har blott ett ord att fäga magiftraten, ett ord, fom den twifwelsutan redan nogsamt besinnat: att framgången af en länsstyrelsens be mödanden för det allmänna bästa wäsendtligen be ror på en trogen samwerkan mellan länsstyrelsen och de densamma underordnade myndigheter, Ta laren wände fig derefter till ectlefiaftifjtaten: Det är mig en färskild glädje att helsas af reprefentanter för religionens, bildningens och uppfostrans heliga sak, hwilkas sträfwanden utgöra sjelfwa wäxtmärgen i det arbete, fom affer ett lands framåtskridande, lyda och förkofran. Jag ber Eder wara öfwertygade, att dessa sträfwanden af mig uppskattas till deras fulla wärde och att det skulle wara mig kärt, framför allt annat, om jag i nå: gon mån kunde deri med Eder samwerka. Skulle min blick derwid någon gång wara skum, skulle jag misstaga mig i afseende på medlen, hoppas jag dock att tilliten till min goda wilja skall bereda mig ett skonsamt bedömande. Till ftadsfullmät: tige och öfrige stadens innewånare: Jag har till min glädje hört. att Hernösand är ett wälmående och framåtgående samhälle, och hoppas jag, att de ifrågasatta jernwägsanläggningarne inom länet, hwilkas förwerkligande man torde få motse inom en ej alltför aflägsen framtid, skola bereda jemwäl denna stad betydande fördelar oc ökadt walstånd. Måtte då blott detta wälstånd ej anwändas såsom medel till en Hog: oc dadlös njutningslystnads tillfredsställande, utan fastmer bilda underlaget för en fortsatt utweckling i gudsfruktan, dygd och i doghet! Jag kommer till Eder med de bälta fö resatser att befrämja en sådan utweckling. Några löften gifwer jag dock icke, ty löften aro sasom löf: grönskande och friska, då de först gifwas, men då de skola infrias, ofta nog wissnade, gulnade, förtorkade, förmultnade. Jag will ej heller, att stora och lysande löften, aflagda wid mitt tillträde till embetet, framdeles skola kunna uppträda såsom mina anklagare. Men ett will jag säga: det är, att jag befinner mig i den ålder, då mannen är mäktig af de största både froppsoch fjälsanfträng: ningar, od dem skall jag hafwa osparda för det mig nådigst anförtrodda wärf. OM om ett ber jag Er wara öfwertygade: det är, att fträng rättrådighet skall wara tyngdlodet fom reglerar mina åtgöranden såsom detta läns höfding. Hastig död. Mureriarbetaren Hans Olsson, som under sednare tiden haft anställning wid den å Skönwik under bygnad warande nya ångsågen, bortgick frisk och fund från sitt hem sistl. torsdags middag, men återfans efter ett par tinmar lig: gande död ute å marken utan att något tecken till yttre wåld kunde förmärkas, antagligen har han träffats af slag. Olsson efterlemnar hustru och barn. Nära att drunkna war i torsdags en man af besättningen å norska skeppet Argo, fom ligger under lastning wid Skönwik. Sjömannen skulle smwrida en båt från fartyget i land, då han där wid gick få oförsigtigt till wäga att båten fantra de. Mannen, fom troligen ej kunde simma, fjönt genast, men då han för tredje gången wifade fia

4 oktober 1873, sida 2

Thumbnail