Norrländska Korrespondenten – 27 september 1873, sida 2

stödde mynningen mot öfversta kanten af bröstvärnet och sigtade med mycken omsorg. vom det nu vore en af era vänner, sade La Noue, ahvarför skall ni bry er om att befatta er med det, som är musketörernas skyldighet?2 Mergy var just färdig att trycka af, men han hejdade sig. Jag har inga venner bland katholikerna, undantagandes eu enda ... Och jag är säker på, att han ej är med om att belägra oss. vom det nu vore er broder, som kommit hit med arfprinsen?) Skottet brann af; men Mergy hade darrat på handen, då han tryckte af, och man såg en stoftsky, som kulan upprifvit, höja sig temligen långt från den promenerande. Mergy trodde ej, att hans broder kunde vara i den katholska bären, men han blef mycket glad, då han såg att skottet ej träffat, Den person, som han sigtat på fortfor att promenera med långsamma, fullkomligt bekymmerslösa steg och försvann slutligen bakom en af de stora jordhögar, som blifvit uppkastade öfverallt i närheten af staden. Å Kap. 27. Lasarettet. Ett för detta munkkloster, som rådet i La Rochelle strax lagt beslag på, hade under belägringen blifvit ombildadt till lasarett för de sårade, Stengolfvet i kapellet, hvarifrån bänkarne, altaret och alla prydnader blifvit borttagna, var belagt med ett tjockt lager af hö och halm. Detta var en temligen stor sal boiserad i ek och med breda spetsbågiga fön