Norrländska Korrespondenten – 9 september 1873, sida 2

ende, det artikeln skulle sökt bibringa allmänheten owilja mot hr Lingmark, då den i själfwa werket endast omtalade meddelarens och öfrige hr Linge marks grannars owilja öfwer hans hårda och dec spotiska beteende och då det enda som förskref fig från Korresp. redaktör ware det omdöme, fom låge i rubriken: Obarmhertig stränghet — ett oms döme wid hwilket swaranden stode fast. Om det af en del siskare afgifna intyget anmärktes blott att det, fom afhandlade diwerse förhållanden den 21 februari, ej kunde tillämpas på Norrländska Korrespondentens upgifter om den 20. Slutligen afwisade swaranden kärandens och hans ombud löjliga anspråk derpå, att han fåfom tidningsredaktör skulle wara skyldig att genomsöka alla tidningar för att ja reda på möjliga beriktigande och dylift. Den fom will rätta ett misstag i en tidning, bör wända fig till den oc ej till någon annan. Swaranden begärde ersättning för pros tokollslösen och inlemnade följande 2 skriftliga intyg. Undertecknade intyga härmedelst under edlig förpligtelse att mid genomresa å Rogsta gäftgifmwargård höra gästgifwaren Anders Thunstedt oc Hans båda pigor Amalia Rosendal och Kristina Ersdotter berätta, att den räddade besåttningen på förliste slupen Björn på resa från Ströms brut till Gnarp den 20 febr. 1873 hade kommit åkande på ofwan nämnda gästgifwargård och der omtalat fitt fiväfmwentyr och då på tillfrågan af Tunstedt och och pigorna, huru de hade wågat företaga en får dan wådlig resa, sagt att de ide welat fara men hr insp. A. H. Lingmark nödgat dem där till på det sätt att han sagt dem, att om de ej wille fara, de finge gå sin wäg och att han skynda de på dem så att de knappast fingo äta frukost. Widare att de hade inga pengar med sig utan wille låna fem rdr af Tunstedt för att betala den som hafwa skjutsat dem dit, hwilket de ock fingo jämte mat och dryck m. m. Hudikswall den 16 aug. 1873. På begäran får und. härmed, under edlig förpligtelse intyga, att wid besök i Rogsta gäftgifwargård, hörde jag såwäl gästgifwaren Tunstedt, hans hustru, samt deras båda tjenstepigor berätta, att besättningen å slupen Björn på dess resa från Ströms bruk till Gnarp, den 20 sistl. febr. anländt till ofwan nämnda gästgifwargård, samt af: wen yttrade att de emot sin egen wilja blifwit twingade af inspektoren A. H. Lingmark att före taga sjöresan, i annat fall kunde de gerna lemna Bruket. Hudikswall d. 26 aug. 1873. Wid därefter företaget wal af jury utsågos därtill af käranden: Grosshandl. O. Bergman, doktor Ad. Christiernin, fil d:r S. Axell (utefluten af swaranden) och konsul E. Rothman; af swarandenHandl. P. O. Wiström, fil. d:r H. O. Hintze lutesluten af käranden), bokbindaren Fr. Tengström och handl. P. D. Moberg; af domstolen: löjtn. I. F. Cornell utasluten af karanden) v. häradsh. O. Drake, kollega Lindahl (utesluten af swaranden) direktör G. Näsman od fabrikör F. W. Lundawist Kompletteringswal kommer att ske nästa måndan Stöld. Wagnmakeriarbetaren förre kanonieren Johan Alfred Edberg och förre järnwågsarbettaren Johan Andersson stodo i dag tilltalade för det de stulit dela en säck innehållande atstilliga flädespersedlar, som de wid häktandet dels woro iklädde och dels försålt samt i öfrigt innehade, wärderade till 24 rdr 72 öre, detta tillgrepp bekände bada twå, men Dderimot äro de tilltalade för stöld från ett wid hamnen liggande parti Hö, som de alldeles förnekade oaktadt twänne witnen intygade attt de wid olika tillfällen försalt flera pund sadant, till ett af witnena, torparen C. Persson från Westana, till ett pris af 75 öre pundet. Edberg, fom är den fom försålt höet förnekade att ha fett witnet Persjon förr än wid det tillfälle da han blivit gripen, då han medgaf att Persson frågat om pan kunde få köpa hö, då han swarat, ja tag och stå sjelf ditt kast, detta ytrande hade Edberg dock gjordt få att Persson ej hört det. Cmellertid hade egaren och ett par andra personer åsett att Edberg börjat bunta in hö åt Persson, då de gingo fram och grepo honom. Samma Persson hade dagen förut köpt 4 pund hö af Edberg, hwilfet denne förnekade. Målet blef upskmtet till annan dag för infordrande af de tilltalades prestbetyg oc) widare bes wisning. Fylleri och oljud. För fylleri dömdes arz betaren I. E. Fsaksson från Finland och arb. A. Jonsson från Wermland att böta 10 rdr hwardera. Arb. C. H. Michaelsson för fylleri 10 rdr och oljud 10 rdr; hustru Kristina Borg för oljud 15 och fälleri 15 rr och Fäman Salflafion för