Norrländska Korrespondenten – 2 september 1873, sida 2

vågon middag? Vet ni att klockan redan är öfver tolf?? KDröjer det länge innan båten från Beaugency kan vara här? ?Ja, det är ej lätt att säga. Vattnet är lågt och man kan icke segla som man har lust till. Dessutom är den vanliga tiden ännu ej inne Hör vet ni hvad? I ert ställe skulle jag spisa middag här.? ?Nåväl, så skall jag då äta middag här; men säg mig, finns det intet annat rum här än detta hvari jag kan äta. Det råder eu lukt här som icke är synnerligen behaglig.? Ni har en fasligt fin näsa, min far. Jag kan alldeles icke känna någon lukt. Fins det någon som steker svin här i närheten ?? ?Svin? Nej, nu måste jag skratta! Svin? Nå ja, något så när; ja, det är minsann svin, ty medan de lefde kunde de resa borst — som man säger — lika bra som andra, men dessa här svinen duga dock inte att äta. Nej, min far, det är med respekt att säga hugenotter, som man bränner nere vid floden, en hundra steg härifrån, och det är doften af dem som ni känner. ?Hugenotter?? aJa just hugenotter. Kan det göra er någontiog? Men inte måtte ni väl förlora aptiten för det? Hvad det angår att låta er få Originalet har här en ordlek, som ej är möjlig att återgifva; de leur vivant ils taient habilles de soie (soie, silke, ljuder lika som soies — svinborst).