galunda fördröjas, enat storsta deten at DE ALVES tare, fom finnas i de trakter, hwilka östra banan genomgår, ide wilja åtaga fig arbete å norra ftambanan. Deremot förespeglas att under 1875 funde å norra stambanan änwändas en del af den från östra stambanan då lediga befälspersonalen och arbetsmaterielen wid de nya sist församlade riksdag beslutade järnbanorna genom Norrland. För den händelse k. mit bifaller jernmwägsbygnadsstyrelsens framställning om ampvifande i förs ffott af vtterligare en million rdr, återstå å de af riksdagen till jernwägsarbetena år 1874, anwisade fyra millioner endast 1,000,000 rdr att under näms da år för ändamålet utgå. En fråga för jurister. Häromdagen inträjfade, att ett manligt å Malmö arbetshus intaget hjon infann fig å en af stadens pastorsexpeditionet. Hans ärende war att anhälla om att ett kvinligt hjon, intaget å Anderslöfs fattighus, med hwilket han har flere oäkta barn, måtte blifwa inskrifwet i församlingen, hwarefter han begärde att lysning till äktenskap måtte för dem förkunnas. Som far: len eger en liten koja straxt utom stadens område, blef han hänwisad till den församling, inom hwars gränser detta hans hus är beläget. hwarför Malmö fattigvård undgick att på sädant sätt blifwa betungad med ytterligare 3 a 4 personer. En fråga är nu, huruwida ett pastorsämbete eger rätt att förs wägra lysning till äktenskap mellan personer som ligga fattigwården till last och sålunda ej kunna fig själfwa försörja? Man wet, att äktenskapet bes lraktas fom en af de mest okränkbara af männi stans rättigheter; att man ej fan förwägra en swenst undersäte att skrifwa in fig i hwilken församling, han behagar, samt att fattigdom ej är något gils tigt hinder för äktenskaps ingående. Kan man där af sluta, att äfwen fattighjon efter behag få ingå äktenkap med hwarandra? Ja, wi weta icke något hinder därför. J så fall är det ingen konst för en kommun att befria fig från ätskilliga kvinnor och barn, som tynga på fattigwärden. Man behöfwer ju endast göra små upoffringar för att få fvinnorna gifta i andra församlingar, då familjen na turligtwis faller den fattigmwårdsbudget till last, der mannen är mantalsskrifwen. Jntressant wore imel: lertid om någon sakkunnig wille närmare utreda frågam, säger M. n A Vnirberg. N. H. T. har ej annat att berätta, än mtt tio harar i tre skott fälde här om dagen några jägare här ifrån staden. Politisk rörelse på Island. Danska tid: ningar meddela från denna ö korrespondenser, hwaraf framgår att bland befolkningen derstädes göra fig gällande lifliga sträfwanden att närma sig ett länge efterlängtadt mål, nämligen fjelfityrelse, byggd på en fullständig grundlag. Såsom kändt torde wara eger nämligen å Jsland det egendemliga förhållande rum, att Danmarks fo: nung der innehar enwälsmakt, i det folkombuden endaj ega rädgifwande röst i sitt eget lands ären: den. När Jsland förenades med Norge skedde det på gundwalen af full sjelfständighet, men det ena landet fom det andra dukade under för enmwåldsmatten, och när Danmark wann fin fria författning för ett fjerdedela århundrade sedan, stannade det, hwad Fsland widkom, mid blotta löften, fom ännu kvarstå ouppfyllda. Detta tillstånd, såsom ohållbart, wil man nu med all gewalt komma iz från od) för sådant ändamål hade man bland ans nat förberedt ett folkmöte att wid midjommartiden hållas å tingsslätien wid Yrarå, den plats, hwarest, under detta utgamla jamhälles rihetstid, öns män möttes til alfherjarting för att slita tmister och ordna det lilla samhällets förhållanden. Här war således frågå om ett folkmöte i stort, dit utwalda borde sändas från alla öns områden för att förena fig om de uttalanden fom från isländska folket borde framföras til danska regeringen, sedan dock först besluten till pröfning före: 0 Altinget — den i Reykeawik samlade landtagen. i Mötet å Brarå förbereddes gendin möten i alla socknarne trots de stora afstånd som der förswåra sådana möten. Det gäller nämligen att arbeta sig fram öfwer hedar och moras, öfwer branta fjäll och strida elfwar för att komma frål en socken til en annan. Swarje sådant möte kostar altså off: ret af tid och möda. Den 26 fiftlive juni famlas des på tingsslätten mid Yxarå 36 walda män från alla trakter af ön: Några hade marit flere weckor på wägen från fina hem, men woro dock på mötesplatsen på utsatt tid. Församlingen walde prokstrator Jon Gudmundsson, ombud för Reyz kiawik, til ordförande, oh man började nu med allwar ach grundlighet afhandla den fak, fom fö relåg. Å tingsslätten finnes blott en enda gård, fom tillifa är prestbol; eljest äro de närmaste går: darne, ett par fattiga bondgårdar; en mil aflägsha. Nattläger kunde altså ide fås inom hus sör annat än ett fåtal af de samlade, hwilka utom de walde förtroendemännen utgjordes af en del bön der från Söderlandet oh några altingsmän til 2 on i. NN 2 2 (— a AL.