Norrländska Korrespondenten – 19 augusti 1873, sida 3

Charad. Wäl synes mitt första den westliga kusten, Och knappast en blomma ses helsa dig der, Men ännu fig röjer doc witingalusten Och böljan fin drake fom fordomdags bär, . Oh djupt mellan bergen, i grönskande dalen Du finner ibland någon wänlig ros, Der makligt en andra, i ffuggan af alen, På grönskande bete fig gör ett talad. Men ffulle till spetsen af berget du wåga Att styra din wandring — nog får du din lön; När sjunkande solen ses fläda fin låga J blånande wågor der borta på sjön, Men akta dig då, om du lider af swindel, Att slåda mitt tredje bland bråddjupen der, Ty blott på en tråd af en wäfwande spindel Då hänger ditt lif öfwer klippor och skär. En stojarehop ibland fåglar i Norden Mitt Hela har warit och alltid ffall bli. Jag aldrig will se dem, om ej uppå börden, Der skrikandet wäl måtte wara förbi. A. W Ordet meddelas i nästa n:r. Ordet till charaden i u:r 93 är: Rådhusrätt.