Norrländska Korrespondenten – 12 juli 1873, sida 3

Meddelanden från allmänheten. Till redaktionen af Nya Norrländska Kortefpondenten i Sundswall! Härmed anhåller jag ödmjukligen, Het Tit. behagade införa detta mitt genmäle å en artikel i Tit. tidning n:r 76, deruti mitt namn blifwit inblandadt, angående ett bröllop utan prest och wigsel emellan Petrus Olsson oh Anna Helena Jons: dotter i Hässjö och Ahla. Til mitt rättfärdigande får jag äran uplysa, att orsaken, hwarföre jag förnekade lysning för desse kontrahenter, war den, att Petrus Olsson uttryckligen förklarade, att han icke wille fullborda äktenskapet genom presterlig wigsel, säsom stridande mot hans samwete. Jag kan ej annat än högakta honom för denna upriktiga be kännelse, helst jag förut twänne gånger blifwit narz rad af twänne baptistkontrahenter, hwilka wid lys: ningens uttagande lofwat låta fig wigas, enligt kyrkolagens föreskrifter, men sedermera ryggat sina löften, enligt jesuiternas grundsats: Åndamålet helgar medlen. Hwad lysning utan wigsel tjenar till, kan jag ej begripa. För biot hafwa ju baptisterna laglig rättighet att bilda egna förfamlingar och i thy fal blifwa de äktenskap, de enligt egen ritual ingå, lagliga, men det är just detta de ide wilja göra, ty då skulle deras diktan och traktan att kullstörta kyrkans murar blifwa nära nog kraftlös. Hwad åberopandet af samwetet beträffar, hwilket ibland fan wara förwilladt af ensidiga och egenwisa åsigter, så tror jag, att mitt samwete (jag talar i fåwitsko) fan nära nog wara så uplyst och wäckt fom Petter Olssons och hans själafränders. Fmellertid är jag min namne predikanten MNylander i Skön mycken tad skyldig, fom warit få god och lindrat mitt beswär, derigenom att han werkställt nämnde wigsel, hwars laglighet, ty wärr, är twifwel underkastad! Sat sapienti! Hässjö den 8 juli 1873. Å Jonas Nylander, komminister.