Norrländska Korrespondenten – 12 juli 1873, sida 3

Färgaren Ad. Rylen hade till denna dag uttait stämning å garfmweriarbetaren C. J. Berg: tröm med yrkande om answar å denne för att han skulle ha stulit wed från käranden, äfwensom för att Bergström skulle ha misshandlat Rylns hund samt slutligen Herföre att han skulle ha okvädat Rylen. i Bergström förnekade helt och hållet desfa tilvitelser. Hwad wedstölden beträffade få påftod han det wara så mycket mer omöjligt, att stjäla sådan från Ryln, fom denne ej Haft någon wed sedan i höstas då den följde med den ftarfa floden, deremot hade swaranden mycken wed för han dref handel med sådan. Hunden Hade han ej hel: ler misshandlat, för denne hade fådan refpeft för Bergström, derföre att han är garfware, att han endast behöfde boda fig, få sprang hunden. Att hunden är rädd för gatfiware förklarade swaranden ba fin orsak deri att gesällerxna bruka flå honom derför att han stjäl skinn och bär hem till Rylen, lifajå brukar hunden stjäla kalfstekar hos fällarmästar Wahlgren oh bära hem til fin husbonde. Okvädat käranden hade Bergström ej heller gjordt, men Rylen hade tagit ett witne — bryggaren CH. Seijnert, denne wille B. jäfwa derföre att han är tysk — med fig och denne intygade att Bergström midsommardagen okvädat NRylen då denne kommit roende och Vergström stått i Zetterwalls garfweri, hwad swaranden sagt wille witnet icke säga, för det war så fult, men bakom B. hade stått ett par pojkar od ropat: Kuckeliku, kuckelikur. Målet blef upskjutet för widare bewisning....