Norrländska Korrespondenten – 10 juli 1873, sida 3

wara ytterst sorstgtig. sor tort tid olevan yande i en trädgård wid Alexanderplatsen i Berlin, att då en herre skulle sammanskjuta en med tändstickor fyld ask, dessa exploderade och skadade illa hans hand. Någon gnista kunde ej hafwa fallit i asken, emedan den tändsticka han uttagit ej kunde tända; — sålunda föreligger här en fjälfanz tändniug, förorsakad af stickornas gnidning mot hwarandra, en fara fom man förut ide trott fig böra frukta mid begagnandet af de swenska tänds ftidorna. 2 Det bör tilläggas att det är tyskarne sjelfwe, som genom usla efterapningar sätta wåra wäl re nommerade swenska tändsticksfabriker i wanrykte i utlandet, en omständighet, hwarom Kölnische Zeitung dock ej anser tillständigt att uplysa fina lä: fare. Doktor Gödeckes föredrag wid afslutande 30 april af läseåret i Östergötlands folkhögskola på Lunnewad: (Forts.) Se wi på det andra föremålet för jordbrukarens werksamhet eller kreaturen, så wisa sig dessa följa samma grundlag. Huru det menskliga arbe tet förökar deras trefnad och afkastning känner fås kert hwarje jordbrukare, fom pröfwat skilnaden mel: lan en flitig och en wärdslös ladugårdspiga. Och att kapitalet i form af fullt lämpliga ladugårdsbygnader, födoämnen m. m. här wisar samma mer: fan som på själfwa marken är otwifwelaktigt. Hmwilfen mångfald af föremål för jordbrukarens efter: tanke wisar fig ej redan här! Men då dertill fommer, att på de mångfaldiga skilda naturområden, till hwilka alla dessa ting höra, ständigt, dag för dag, nya rön och uptäckter göras, att kännedomen om de olika jordarterna och dessas lämpligaste anwändning ännu på intet wis är mogen, att de olika fädesoch foderarternas odling mer än nås gonsin äro föremål för prof och försök, då aldeles nya wäxtarter (såsom hwitbetan) hålla på att införas, då genom mekanikens tillämpning på jords bruket alla redskap år för år förbättras, oc) då den wigtigaste af alla jordbruksfrågor, nämligen om det rätta oh för jordbrukets framtida beständ lämpligaste förhållandet mellan produktionen af säd, af rotfrukter och af ladugårdsalster ännu på intet wis funnit en lösning, fom är otwifwelaktigt rik: tig, få torde ingen funna påftå, att en man utan spår af kunskap i de ämnen, fom sammanhänga med dessa frågor, är lämplig till jordbrukare i wåra dagar. Det regnar med hwarandra motfägande jordbruksskrifter och det fordras åtminftone någon förkunskap att förstå dem, och ide liten insigt för att skilja de gagnande från de skadliga. Det är ide alt nytt, fom är nyttigt, liksom icke alt gammalt är förkastligt. En upöfwad och mar fen eftertanke och några af den teoretiska jordbrufslärans med stöd af naturwetenskaperna funna grund: sanningar är det minsta, hwarmed en ung man behöfwer wara utrustad, ifall han skall kunna bli en framåtsträfwande jordbrukare, och icke drifwas på grund fåfom ett styrelöst skepp. Det är wisst ide min mening, att mängden af jordbrukare skola funna göra swåra och widlyftiga försök själfwa; de skola blott hafwa upkysning nog att kunna tillegna fig frukten af andras forskning. Se wi twå gran: nars likartade mark på hwar fin sida om en rågång, och den ena sidan wisar genom täckdiken wäl torrlagd mark, stark föd och föga ogräs, men den andra derimot hopfallna, sumpiga öpna diken, ojämn säd oh ymnigt ogräs, få fan man wara temligen fäfer på, att det ej blott är uthålligare froppslig fträfman, utan äfwen mera mogna infigter, fom åstadkommit den enes öfwertag öfver den andre. Jag är wiss om att i hwarje härad, ja i hwarje socken talrika tillfällen til dylik lärorik jämförelse finnas; men det fom mest af alt bekräftar riftigheten af den åfigten, att arbete eller fapitalans wändning utan insigter föga gagna, är dock de stora, werldsbetydande olikheter i jordbrukets ut: weckling, fom man finner på skilda ställen af jorden. Sålunda är det inre Ryflands jord otmifwelaktigt mycket bättre än Englands, hwadan man redan deraf kunde wänta ett högre utbildedtjordbruk i Ryssland. Dertill kommer att Ryssland har rif tillgång på billiga arbetare, medan Englands arbetare erbjudas förtjenst på alla håll och ej kunna fås utan dyr lega, hwadan man än yttermera af detta skäl kunde wänta ett långt mer blomstrande jordbruk i Ryssland än i England. Men förhållandet är ändock alldeles motsatt; hwarje tunnland odlad jord ger i England omätligt mycket rikare skörd än i Ryssland. OM detta alt af den orfafen, att den dyre, engelske arbetaren är mångdubbelt mera insigtsfull än den billige ryske, att mera fast kapital nedlägges i Englands jord, samt framför alt att alt arbete i England ledes med en funskap och drift, fom äro främmande för det ofunniga Ryssland. Denna omständighet ger mig en osöft anledning att belysa ännu en annan mwerlds: historisk företeelse af synnerligen lärorik att. Jordbruket hörer, såsom bekant, den sköna titeln af all öfrig odlings modernäring och detta med fullt skäl; ty man fan swårligen tänka fig, att ett land fan få en blomstrande industri eller en betydande handel, såwida ice dessa näringsgrenar hafwa sitt TAN uti ott hänt .thäls-et säorghyenk MEN Otta Sner.