Norrländska Korrespondenten – 8 juli 1873, sida 2

(Forts. från u:r 77.) KDå det alltid är behagligt att tillbringa några timmar under lås och bomo, tog Berille till ordet, så skall jag föra din bror till ett hus, der det ej skall falla någon in att söka honom. Han skall kunna lefva fullkomligt lugn der och arbida att hans sak kommer i ordning; ty jag truktar för att haa såsom kättare ej skall kunna blifva mottagen i något kloster. eJag tackar er för ert anbud, min herrev, sade Mergy, amen jag kan ej mottaga det. Jag skulle ju lätt kunna bringa er i förlägenhet, om jag gjorde det.? Alldeles icke, på intet sätt, min bäste. Bör man icke göra något för sina vänner? Huset, om hvilket jag talar, tillhör en kusin till mig, som för tillfället ej är i Paris. Det står helt och hållet till min disposition. Det fiaones ännu en, som jag tillåtit att bebo det och som kan passa upp er; det är en gammal kvinna, som är ungdomen till stor nytta, och som är mig mycket tillgifven. Hon förstår sig på medicin, magi, astronomi, och Gud vet alt hvad det är. Men hennes största talang är dock som postillon damour. Jag vill låta hugga mig i stycken, om jag ej tror att hon skulle gå och öfverlemnna ett kärleksbref till sjelfva drottningen, om jag bad henne derom.