Norrländska Korrespondenten – 20 maj 1873, sida 2

Iaom mindre än en kvart kände Mergy namnen på alla hofdamerna och deras älskare samt antalet dueller, hvartill deras skönhet gifvit anledning. Han fick lära sig att en dames rykte stod i förhållaade till de mord, som hon förorsakat; sålunda stod madame de Courtovel, hvars älskare på stående fot dödat två af sina revaler, i långt högre anseende än den stackars grevinnan af Pomerande, som blott gifvit anledning till en enda liten duell och ett obetydligt sår. En dame med yppig figur, som red förbi på en hvit mulåsna, ledd af en ridknekt, tilldrog sig Mergys uppmärksamhet. Hennes drägt var efter nyaste modet och var alldeles styf af granna broderier. Så vidt man kunde döma, måste hon vara mycket vacker. Som bekant visade sig damerna vid denna tid aldrig på gatorna utan att hafva ansigtet betäckt af en mask; hennes var af svart sammet. Man såg, eller rättare sagdt, man anade af det man kunde se genom hålen på masken, att hon måtte hafva en bländande hvit hy och mörkblå ögon. Hon saktade mulåsnans gång, då hon red förbi de nnga hofmännen; hon tycktes till och med betrakta Mergy, hvars ansigte var henne obekant, med någon uppmäksamhet. Man såg alla hattfjädrarne sopa jorden på hennes väg, och hon böjde gratiöst hufvudet för att besvara de talrika helsningar, som hennes tillbedjare, hvars räcka hon nu red igenom, egnade henne, Men just som hon kommit förbi dem, lyfte en liten okunnig vindflägt den nedersta randen af hennes atlaskjortel, och man såg, men endast för ett ögonblick, en liten hvit sidensko och några tum af en rosenröd silkesstruma.