Norrländska Korrespondenten – 15 maj 1873, sida 3

i (Fnsändt och betalt.) Fjärdingsm. Hallgren kontra landsfiskal Meurling. Den skrift fjärdingsman Hallgren den 8 dennes inlemnade till Sköns wällofl. häradsrätt war af följande lydelse: Nedanstående anhåller jag ödmjulligen få i protokollet intaget. Ån opartisk oc) owäldig domstol måste wål finna det når got twiswel ej föresinnes för jwarandens brott mot religionen och dess helgd, då hun företager fig at: midt under guds:jensten föndagen den 16:de sistl. mars intränga uti min bostad, ehuru hwarken jag eller min hustru woro hemma, och der tillställa ett polisjörhör lita obesogadt fom synnerligast mid betraktundet af förfarandet derwid, widrigt. Hade jag eller brandstodskomitän anmodat Herr Meurling härtill få hade det warit på fin plats, om det likwål utsatis på nästföljande arbetsdag. De få wäl widriga som sorgliga händelser, fom timat uti min gård, woro wisjerligen af den art att hwar och en kunnat — och kanste synnerligast swaranden — tro 1å wäl det ena fom det andra, men ändå idke af den egenslap, ait ide förhöret kunnat upskjutas till måndagen den 17. Enligt sund tanke hade det warit bättre om swaranden i likhet med alla, som anwända sabbatsdagen med afhörandet af Guds ords sanningar, bewistat gudstjensten först, i stället för att med hån gäcka densamma, da han yttrade mid frams komsten till stället och blef underrättad att jag mar i förfan: frad fan hade han kyrkan i dag att göra? Af slika yYyte tranden erhaller man ett lifa flätt fom famöft begrepp om herr Meurlings religion. Herr Meurling är ju poliskarl och således borde wara åts minstone en ordningeng uprätthåltare I Hur då förstå att midt under gudstjenst och vå sabbaten företaga en förrättning af den art, fom fam ade en massa nyfikna ot pratsjuka vers soner kring fig? Att detta herr Meurlngs sörfaringssätt stört min och de minas hemsrid, bör wäl ej heller lida något twijmel. Min gudstjenst blef störd, emedan jag wid kyrkan fick meta hand tilltag; mina wäggar och tapeter fingo fitta emellan hans förstörelsebegär — hwarföre herr Meurling bör stånda answar ide blott enligt 7 utan oc 11 kapillet i strafflageu. Men ide nog härmed. Han har ju ide Heller aktat för rof att utsprida de gemenaste oc) för mitt goda namu och ryk:e mest kränkande beskyllningar, såsom att jag skulle wara npps hofsmannen till der. k. jpökerierna. war och en, som ovars tiff läser undersökningsvrotokollet, måste, såsom det oc ikedde struxtj efter dess intagande uti tidningarne, draga den slutsatfen att någon illafinnad perion i huset förorsakat dem, och att de woro natnrliga werkningar of naturliga orsaker. Här är hu ide frågan, om huruwida det så förhåller fig, utan derom, att den illasinnade perjonen, hwilken äfiven omtalas uti konungens befallningshafwandes rejolution å min anbållan om laga underjökning, ide åsyftas någon annan än mig. Att så är, wet hwar och en, som bört omtalas eller i tidningarna läst om dessa spökerier med ty åtiöljande bilagor. Jag driftar åwen tro, att detta ide är obekant för någon enda, som nu är här närwarande, få att någon widare bevisning derom ide göres behof. Slule dod någon bewisning beHöfs was, will jag hemställa, huruwida den ide ligger uppenbar uti få wål underfsökningeprotokollet fom ett bref från Rorrs land, intaget uti Fäderneslandet n:r 27 för den 2 april detta år. Hwad är det annat än att kasta skuggan På mig, då Herr Meurling — sedan Han talat om förkolade märken och ans dra märken efter elds åwerkan, om en halfförbränd bomuligs sudd, och en afsljuten projektil m. m. ide allenast från fitt förhör med flidan Anna Magdalena Cherlotta Nilsion ipros tokollet ide sanningsenligt uptagit hwad hon berättade, utan ock från förhöret med enkan Landin till protokollet tagit alla ohemula och ärckränkande bestyllningar utan att lemna mig tilljälle att dem beswara eller genmäla, och tåtit mia och min hustru genom def; offentliggörande uti tidningarna finldra ås fom de samwetslösaste mennislor. Just genom detta Protoss koll haswa få wäl auktoriteter fom allmänheten blifwit mihes ledda, hwilket tydligen å daga lägges af få mäl tonungens besallningöhaiwandes resolutioner som Sundömwale-poftens förhållande till frågan, den der ide kunde utan reservation intaga mitt genmäle mot nämnde protokoll och jåsom broar man wet nekat rum sina spalter för A. Erikssons i Ljusta fom mig syntes berättigade uplysningar. Och just genom detta protokoll och i synnerhet de deri intagna obestorkta bes slyllningarna af enkan Landin, såsom födorådstagerska, mot mig od) min hustru såjom södorädsgifware, har mitt goda namn od) rytte blijwit tränkt, och en misstanke kastad på mig, hwartill ej ens den aflägsnaste anledning sinnes. Jmellertid är det hemstt att höra oc) erfara det jag skulle wara uphofsmannen till min gårds och egendoms undergång! Det ajftywärdt elaka, likasom öfwer all hö.tvan oberättigade uti de i protokollet insmygda insinuationer stulle hwar och en, fom älffar sanning oq rätt, mart tätt finna, om det blijwit mig lemnadt tilljälle, att genom laga nndersökning helt rentwå mig och mitt hus från en den aflägsnaste missranke. Ty en anläggning med sprängämnen af någon villasinnad perjou borde ju wara förbunden med ffott och sprakningar, men hware ken det ena eller andra har wid kringkasmingen af glöden m. m. höris af. Och hade herr Meurling fåfom en opartift pos lisman gjort fin undersökning, hade han nog sått reda på det oc, i ft. f. att i protokollet tala om sprakningar. dem ingen hört. Imellevtid är det just genom herr Meurlings åtgörande som både tidningeslrijware oc) allmänheten fått anledning att nedswärta min taraktär, så att jag här och der till och med utpetars fom en missgerningsman. Af bref från Stocholm bar jag inhemtat, att der oc sledde ett omslag i opinion, fe dan protokollet blef i tidningarna synlig:. Utan dom och ransakning har jag af opinionens domfiol bliswit dömd, under det jag hwarken hört eller i någon tidning fett någon dom sällas öfver herr Meurlings lagfiridiga jätt att gå ull wäga wid politinderrökningen. Då herr Meurling hwarkeu af ämbetsmyndighet mar anbefald eller af sakegare anmodad att företaga poli undersötningen vå föndag, ej heller sakens beskaffenhet kräf i det. hade detta arbete kunnat tala upstof; Då han mot min vilja och i min och hustruns frånwaro inträngt i mitt hemwist, anser jag min hemjrid hafwa bliswit bruten; Och då hang mid denna underfökning förda protokoll warit och är in nersta och djupaste uphoswet till min äras kränkande, håller jag Honom för den fom i ffrift af arghet låtit utsprida en ärekränkande dikt om mig. Herr Meurlings åtgöranden äro derjöre aj den art, att jag fordrar all den uprätielse lag förmår od) fortfas rande yrkar å honom alt det answar strafilagen i ty fal frads gar, så wäl för den enslilde som tjenstemannen. J öfrigt widhåles mitt stämningspåstående.