Norrländska Korrespondenten – 1 maj 1873, sida 3

Ett ord i sinom tid. Den updrifna handels: oh arbetsrörelse, fom nu under flera år förefunnits inom Sundswalls fam: hälle har till en stor del bidragit til twänne här: städes bildade föreningar: Sundsmwalls arbetare: förening oc dess Friwilliga Handtwerksförening. Båda hafwa i flera hanseenden samma rigtning, skilja fig åter i andra. Arbete falla wi det, hwarigenom männiffan bidrager till uppehällande af fin tillwaro; detta fan wara af olika flag. beroende på huruwida den arbetande bidrager till sitt uppe hälle genom studier eller lärdom i allmänhet, intel lektuelt, eller genom handarbete i allmänhet, mefas niskt. Arbetareföreningen är ett samband af arbe tande i intellektuelt oc) mekaniskt hänseende, Handtwerksföreningen en sammanslutning of arbetande i mekaniskt hanseende. Deraf följer att Handtwerfå föreningens grund oc ändamäl endast är en del af hwad fom förorsakat Arbetareföreningen och gif mit henne fin rigtning. Handtwerkföreningens mer: samhetskrets är inskranktare, mera bestämd än Ar: betareföreningen, den senares krafter talrikare, def tillgångar i allmänhet större, def mål mera intresfewäckande. I ett fall mäste dessa twänne föreningars tilwaro mid hwarandras sida inwerka menligt på bäggederas werksamhet. Jnom Arbetareföreningen finnas många handtwerkare tillika medlemmar af Handtwerksföreningen. J alla angelägenheter, som röra dessa i något hänseenden äro föreningarne på wisst sått bundna, få wida de skola göra något af seende på hwarandra. Göra de ide nägot afseende på hwarandra, funna de til oh med motwerka hwarandras sträfwanden. Wi wilja anföra ett par exempel. Den 15 dennes fattade Handtwerksföreningen twenne beslut: det ena angående förhålandet mellan mästare och lärlingar, det andra angås ende en matinrättning för arbetare. Båda dessa beslut ligga inom Arbetareföreningens werffambhetskrets, och hwad det fenare beträffar få mycket mera, fom denna ide har att göra med ett färffildt an: tal arbetare utan alla. Nu fan det hända, att denna förening också fattar beslut angående dessa frågor, och, hwem wet, kanhända äfwen helt andra i samma sak. Hwar och en måste erkänna att detta är möjligt; wi äro fullt öfwertygade derom. Men hwarken mästare eller lärlingar torde funna ställa sig efter twänne samtidiga, olika beslut i samma sak. De stola sålunda af omständigheternas twång nödgas utgå ur den ena föreningen, förutsatt att de åro ärliga medlemmar. Se der det ena erems plet oh dess möjliga refultat! Möjligen kommer å Arbetareföreningens fam mankomst förr eller senare frågan angående en föreningslokal å bane. Så midt wi känna till har äfven Handtwerksföreningen tillräckligt erfarit behofwet af egen lokal, för att den skulle intressera sig derför, när fråga derom wäckes. Skulle nu icke båda funna hafwa en gemensam? Samme fråga kunde framstallas angående en föreningsmaktmästare. Man finner deraf, att föreningarne jämte det delwis likartade i deras sträfwanden, äfwen hafwa andra beröringspunkter. Antagom nu t. ex., att inom Arbetareföreningen wäckes fråga om egen lokal. Antingen will Handtwerksföreningen deri deltaga eller ide. Gäller det förra, deltager Handtwerksföreningen, måste man noga fe till att den enas rättighet ide i någon mån gör intrång på den andras. Att förekomma detta leder till en öfwerenskommelse mellan begge föreningarne. Huru denna än sker, låter det altid tänka sig, att den ena i detta hänseende hindrar den andra. Sam ma fan sägas om båda föreningarne skulle erhålla