Norrländska Korrespondenten – 12 april 1873, sida 2

Snndswall den 12 Ayril. Ett bref om en tilltänkt folkhögskola. Bälte Nils Persson! Som du, min gamle hederswän, kanske ide ännu rätt satt dig in uti, hwad en folkhögskola will säga, bar jag beslutit att fkrifwa några rader till dig om denna fat, Heljt hon rörer dig mycket nära, efterfom du har wurna söner, fom gå hemma od) ingenting ha kunnat få lära. Då jag wet, att du står i god mänffap med dina grannar, både An: ders Larsson och kyrkoherden och brukspatronen, så will jag säga dig, att jag så mycket mindre har något emot att du wisar detta bref för dem, som jag just skrifwer det i den afsigten, att också de skola fa del af min erfarenhet om denna wigtiga sak. Edra egor ligga ju ihop. Samma hagelskur, som förstör din äring, förstör också deras; samma storm, som wräter omkull deras skog, härjar också din. I hafwen samma intressen. Blott uti ett stycke stån J ide lika; herrarne, dina grannar, hafwa af sina fäder fatt en kostbar upfostran, den bästa, fom i deras ungdomstid fans för folk till och med af deras stånd, medan du ide fick lära ott grand ut: öfwer det nödtorftigafte Uti en lång lefnad har du nu smakat, hwilka följder denna olika lott fört med fig. Ett wist ord säger, att kunskap är magt, och du erkänner det, om du också harmas deröfwer. Så må det ej längre wara. Åcke genom klasshat, utan derigenom, att bonden utwedlar jig sjelf alt högre och högre, skall detta missförhallande utjämnas. Den fom hittade på ordstäfwet: Vättre brödlös än rädlös, har ju i sjelfwa werket sagt: -Kan du ej ge din jon gods och gårdar, få ae honom ett wälfostradt förstand, så stall han nog reda fig och få bröd i werlden. Tro mig, att det ordet är fjant! Som jag mi både af ditt bref och tidningarna sett, att det är starkt fråga om uprättande af en folkhögskola i edert län, och fom jag på nära Hål och i många år marit i tillfälle att fe, huru en folkhögskola bättre än någon annan läroanstalt är egnad att gifwa wårt swenska bondestand just det, som detta stand ännu saknar, sa har jag för den skull welat skrifwa dig til och bedja dig att af alt hjärta och förstånd söka att arbeta för denna ffolas grundläggande och framgång. I hafwen börjat på rätta sattet i edert län. Bå er inbjudningsz lilta fer jag aktade namn både ut herre och bonde klassen, och jag hörer, att både landsting och hushallssällskap wilja medwerka. Det är på den wä gen, som de dansta foltskolorna wunnit ett ja högt anseende. Alla stand och partier hafwa i det lanDet afstått från fina stridiga hänsyn, då det gällt folkhögskolorna Grefwen och dagakarlen, presten och bonden, köpmannen och den lärde hafwa alla i man af fin förmåga offrat fin skarf, då det ma rit fråga om denna sak, som är af få omåtlig wigt för ungdomen, i hwars hand framtiden och fofterlandets öde hwilar Det är i södra Swerige lätt att tomma öfwer de tryckta redogörelser, fom de danska folthögskolorna årligen utgifwa. Jag har odja nagra sadana, ur hwilka jag will ge dig ut: rag. Beråttelsen om Ryslinge folkhögskola för 1869 företer en ur ofwan nämnda hånsyn lärorik ista på bidrag. Hans exellens, grefwe Moltke )widtjelt på Glorup har skänkt 1000 rdr swenskt, nedan bönder, stobärare och menige man skåntt nvad de funnat, ända ned till en rdr, ja uti Lind: