pades man, att blifwande wal till kyrkomöten skola utfalla på ett sätt, som bättre än det sist mwertställda kommer att motswara de förhoppningar, man gör fig på reformer inom det kyrkliga oms rådet. Då man imellertid ide wägade hoppas att första kammaren nu skulle biträda motionerna, föres nade fig motionärerna om det af hr Swen Nils: fon i Eweröd framställda förslaget, att riksdagen skulle ingå till k. m:t med anhallan, att k. m:ttädtes låta utarbeta förslag till en förändring i nu gällande kyrkomötesförordning i öfwerensstämmelse med motivernas syfte. De talare, som yttrade sig i denna riktning, woro, förutom de redan nämnde, hrr Lamberg, Gustaf Jonsson, Jonas Andersson i Häckenäs, Nils Pettersson, C. A. Larsson, Jörns felt och O. B. Olsson. För afslag å motionen talade först hr Alb. Staaff, sedermera kraftigt understödd af hr Carlen. Hr Carlen uttalade särskildt den farhågan, att ifall förslaget ginge igenom, någon af dessa bred: mid, för att ide säga utom kyrkan ftående inftitutioner, exempelwis Cvangeliska fosterlandsstiftelsen skulle taga makten om hand oh representera mar joriteten inom det swenska kyrkomötet. Utan att wilja påstå, att något bestämdt ondt deraf skulle följa, wille dock tal. icke för sin del bidraga att öka denna institutions redan nu betydliga makt. Aj hr Kolmodin blef ett förmedlingsförflag framstäldt, i det äfwen han föreslog en skrifwelse till k. m:t i motionens syfte, dock med den skilnad, att ingen ändring måtte göras i nuwarande be: stämmelser rörande walsättet. Hr Carlens fruktan för Cvangeliska fosterlandsstiftelsens inflytande på walen fann dock tal. alldeles ogrundad likasom hans farhågor att göra några ändringar i den nya institutionen, synnerligast hwad representanternas antal beträffade, ty här gällde det mera än an: norstädes att låta hwarje del af landet blifwa re: presenterad. Samma åfigter delades af hrr Ehrenborg och Westerdahl samt i hufwudsaklig del äfwen af hr Lyth. Hr Köningsfelot wille deremot biträda motionerna endast i hwad de afsågo förändring rörande tiden för kyrkomötes sammankallande famt utftrats tande af walrätt och mwalbarhet äfven till obefordrad men inom kyrkan tjenstberättigad prestman. Då kontrapropositionen skulle bestämmas, måste votering anställas, hwarigenom hr Swen Nilssons skrifwelseförslag segrade med 83 röster mot 80, som afgåfwos för hr Kolmodins. Slutligen har, wid behandlingen af lagutifottets utlåtande i anledning af wäckta motioner om ändringar i gällande legostadga, wåra kamrar ber funnit fig, få midt wi funna erinra of för första gången, inför samtidens stora problem: ordnandet af förhållandet mellan arbetare och arbetsgifware. Resultatet i båda kamrarne blef äterremiss af lag: utskottets utlåtande. J lördagens plenum aflemnades genom ftatsrådet Wern de f proposition om anwisande å för: sta hufwudtiteln af ett anslag för h. k. h. bertias innan af Dalarne och om betäckande af de utgifter, som föranledts af h k. h. hertigens af Das larne frånfälle. . Lagutskottet har i anledning af ej mindre k. m:ts proposition, med förslag dels till förordning angås ende ändring i mwisfa delar af kyrkolagen med der: till hörande författningar, dels oc till förordning angående främmande trosbefännare och deras reliz gionsöfning, än äfwen hrr Uhrs och O. B. Olas sons motioner om införande af det sa kallade fiviläktenskapet, med afslag å motionerna i öfrigt, hemstält: det riksdagen måtte, med förklarande att k. m:ts proposition ej kan oförändrad bifallas, för sin del besluta utfärdande af twänne författningar, i of: wanberörda hänseenden med det förbehåll i affeende å fenare författningen, att den skall blifwa gällande endast för det fall, att den förra warder jämwäl af kyrkomöte godkänd, samt med wilkor att författningarna under samma dag utfärdas. Hufwudsakligaste olikheterna imellan k. m:ts och utskottets förslag bestå deri att i den senare författningen skall, enligt k. m:ts förslag, barn af äkta makar, då den ena makan tillhör främmande trossamfund och den andra swenska kyrkan, upfostras i den evangeliskt luther: ska läran; hwarimot utskottet ansett nu gällande lagbestämmelser ide böra frångås, att nämligen, om fadern tillhör swenska kyrkan, barnet då skall upfostras i denna lära, men att, om det är modern fom tillhör nämda kyrka, det skall wara fadern efterlätet att upfostra barnet i den troslära han befänner; hwarjämte utskottet til 12 i samma författs ning föreflagit följande tillägg: . Ej heller må skolor, eler andra upfoftringsanstalter, i hwilka underwisning i religion meddelas, af främmande trosbekännare inrättas eller uplåtas, för barn under femton år, tillhörande swenska kyrkan, utan att konungen för särskikdt fall det tillåter. Sker annorledes; warde skolan eller anstalten stängd och föreståndaren för den samma dömd att böta från och med fem till och med fem hundra riksdaler.