Norrländska Korrespondenten – 20 mars 1873, sida 2

sade Rosenkind och sände den dödsbleke gubben en blick, som uttryckte det djupaste förakt. eDet skall du dyrt fa betala!d mumlade Esrael, då Rosenkind aflägsuat sig. Du skall bli min — och då .. .? IX. Då Rosenkind hemkom berättade hom leende för sina föräldrar, att hon gjort en wisit hos asin tillämnade mans, — som hon speffullt benämnde Esrael, samt att hon betingat sig två års stillestånd med giftermalsaffarerna. Gubben lofvade mig det sjelf med hand och mun.? I detsamma inträdde en af Esraels drängar flåsande i fiskarens hus. Han framförde en befallning från sin nådige herre, att Matts Olsson genast måtte inställa sig hos honom. Hvad kan det betyda? frågade fiskaren med mörk blick. Det betyder, bästa far, sade Rosenkind glädtigt, att er uuge herr sverson vill underrätta er om sitt beslut att fördröja vår förening i två år, för vinnaude af mera stadga å haus sida. aDu prataro, svarade fiskaren vresigt. Det blir väl annat af, känner jag på mig. Kanske du uppförde dig ovärdigt emot honom ?? aTro ej det; jag uppförde mig tvärtom så artigt emot honom, som han någousin förtjenar.n kFå sebo mumlade fiskaren och skyndade bort. Huro skall detta sluta, älskade dotter?? frågade modren ängsligt, i det hon smög sig om flickans hals och grät. 7O, om mina förböner kunde hjelpa dig . . .? (Forts.)