Riksdagens öpnande har i måndags försiggått å rikssalen, sedan guds tjenst förut egt rum i Storkyrkan. Hederswakten innanför och utom kyrkan utgjordes af en afdelning af Andra lifgardet, och å stora gången inuti kyrkan war upstäld en afdelning af Lifgardet till häst. Niksdagspredikan hölls af koministern i Jakobs församling Stahre i närwaro af konungen, hertigen af Dalarne samt de begge kamrarnes leda: möter. Dessutom bewistades gudstjensten af ftatsradets och högsta domstolens ledamöter, rifsmarstalken, generalitet med flera högre embetaoch tjenstemän. Predikanten hade till ingångsspråk walt 1:sta Krönikebokens 17 kap. 27 vers: Hwad Du, Herre, wälsignar, det är wälsignadt emwinnerliga. Texten, hemtad ur 5:te Mosebok, lydde fålunda: Herre, fe här neder af din heliga boning af himmelen och wälsigna ditt folk! Med an: ledning af denna text utwecklades såsom ämne MWära pligter, om wi wilja Guds wälfignelje: l. att wara Honom lydiga, 2. att sträfwa först och främst efter det, som himmelen tillhör, och 3. att flitigt akta på wår jordiska kallelse. Före pre dikan afsjöngos psalm 20: 4 v. och 306 samt efter predikan psalm. 385: 6 och 7 vers. jemte 500: 7 vers Altartjensten förrättades af komministrarne Rundqwist och Norman. Efter slutad gudstjenst begåfwo fig konungen och hertigen af Dalarne, åtföljda af sina upwaktningar, tillbaka till slottet och riksdagens bada kamrar till till rikssalen, hwarest de intogo sina platser, de båda talmännen a för dem inom skranket framför tronestraden framstälda taburetter. Trontal: Gode Herrar och Swenske Män: Mera än fem årtionden hafwa förflutit, sedan min frejdade farfader upsteg på den tron, til hmwilken Sweriges folk genom fritt wal Honom kallat. Denna tid har för wårt fådernesland warit en fredens tid. Gkadt wälstånd, lycklig jamhällsutweckling och ostörd samwerkan emellan styrelse och folk hafwa warit dess utmärkande drag. Carl Johan blef swensk, och hans ätt har satt sin ära uti att wara det. J Folkets Kärlek sag stamfadren sin Belöning, och alltmera enstämmigt blifwer häfdens vitnesbörd, huru berättigad Han dertill warit. Att Rätt och Sanning styrka blef sonens på wåra grundlagars ord stödda regerings: upgift, och det är den förstfödde sonsonens ära att med Lag hafwa Landet bygt. Under sin trettonåriga, fridsälla och lyckosamma regeringstid omfattad af sina folks kärlek, har Carl den Femtonde till fin nyss tillslutna graf åtföljts af deras djupa safnad. Med landets sorg wid en folkkär Konungs förtidiga bortgång förenar sig äfwen Min öfwer förlusten af den högt älskade Broder, efter hwilken Jag arf tagit Sweriges urgamla tron; och då Jag mu, för första gången sasom fonung, helsar Eder, gode Herrar och Smwenite Män, sker det under förhoppning, att J på Mig skolen öfwerflytta den tillgifwenhet, Min företrädare egt, och egna Mig det förtroende, som är tronens såkraste stöd. Det första mötet mellan Konungen och folkets lagliga ombud är betydelsefullt. Det leder tanken på själfwa grunden för ett samhällsskick, som, af ålder rotfästadt och genom sckler fortplantadt, än i dag utgör wårt lands styrka och lycka. Sweriges Konung och Folk, båda medwetna icke blott af sina i lagen utstakade rättigheter, utan ock af sitt answar, skola med ömsesidig aktning och kärlek wärna och bistå hwarandra. Sålunda ifall allmänt wäl främjas och, med Guds hjelp, wåra fäders land äradt och fritt lemnas i arf. Föreningsakten mellan Swerige och Norge har knutit ett band, som tiden redan befästat. Ökade förbindelser och ett förtroligare umgänge mellan folken skola underlätta den för båda gemensamme Konungens bemödaden att stärka och utweckla denna förening, som utgör en borgen för Brödrarikenas sjelsständighet och lycka. MT AA Ac d AA mm man Bo. pr )