Norrländska Korrespondenten – 18 januari 1873, sida 2

Article Image
Sunmdswall den 18 Jannari. Wi återkomma i dag till Sundswalls-Poftens artitel i dess sednaste tiodagsnummer. Sundswalls-Poften talar deri om ett litet partis oflara föreställningar?! men hwad Posten derwid anför är ju ide blott något, fom ide angår frågan om bränwinsbolagen — på annat sätt atminstone än att desse genom fin wertjamhet onefligen göra fina kunders föreställningar myget oklara, — utan det har oc fört war ärade follega in på ett farligt område, sasom strax skall wisas. Lll en början tan anmärkas att sanningen af wara påstaenden — de må nu för öfrigt wara hwilka som helst — i intet fom helst afseende beror på, om det ar ett stort, eller ett litet, eller alls intet parti, som star bakom of. Ett motsatt pastaende skulle funnat göras med större ansprat på trowardighet. Ty i sjalswa werlet fer man, ywad afwen flydda tiders erfarenhet ger wid handen, att en sanning wid dess första framtradande far imot sig nastan alla och i all synnerhet de storas, de måktigas, de nagot be tydandes parti. Detta förbigaende oc för att wisa, att S-pojten med sitt tal om det lilla partiet, liöa litet fom med sitt redan i förra numret af oss aswisade utfall mot wara afsgter, lyckats träffa war jah Och harmed skulle wi ju tunna nöja oss. Men det lyster oss att anställa en undersökning efter det parti, hwarpa Spoften syftat. Menar manne war minnesgode kollega det parti, fom wi sat sin tillwaro wid riksdagsmannawalen? Det wore dock ej ja litet obetantsamt of S.Posten, att falla detta parti litc:; ty alla minnas wi, huru som detsamma wid de twa sednaste ritsdagsmannawalen 1871 oc) 1872 besegrade fina motstandare här på platsen. Tankte mahända wår folklige yrkesbroder på de små, hwilkas röster wid kommunala och kyrkliga wal sa litet betyda och hwilkas missnöje med den bestående röstratten och dess frukter ständigt wakar? Det kunde nog synas så, eftersom desse, hwad röstetalen angår, wisserligen äro ett litet parti imot de stortalige, hwilka ha hundra röster hwar. Eller har till afwentyrs S.-P., då ju frågan har en sardeles betydelse i sedligt hänseende, syftat på hwad man kunde talla de JNazareners parti, de må nu wara lutherska läsare eller baptistiska? Nå ja, desse stola ju, enligt den store mastarens förutjägelje, alltid wara ett litet parti, ehuru de jmärligen tunna sägas wara det här i staden, der de representeras bade inom andliga och werldsliga ämbetwerk och yrken. Eller är meningen att hwilketdera partiet som helst må taga ät hg hwad SP. har att förmäla om besagda lilla partis otlara föreftällningar? Aterstar nu att reflektera något öfwer denna fednare beskyllning. Fran det hall, der man will heta moderat: MEESE RENEE OR NEN SES SD SEDEN GE SARA ARRENDE SLEM SSETRENEER

18 januari 1873, sida 2

Thumbnail