Vårt landtbruk. Uti många affeenden befinner fig mwår landthushållning på en afgjordt fram åtskridande fot, men i många åter på en ganumal: dags, stillastaende, kanske rättast sagdt bakåtskridande fot. Till denna sednare måste tywärr i allmänhet ännu wårt wanliga sätt, att sköta och handhafwa mår gödsel, hänföras. — Om man bara rätt be sinnade att åkerjordens förnämsta bördighet hemtas utur den rika fällan af wäxtnäring, fom fraftig djurisk spillning fan meddela densamma, så gjorde man sig kanske litet mera angelägen om dess noggranna upsamlande och ändamalsenligare skötsel och bewarande, än som nu oftast sker hos oss! Det har blifwit få modernt bland wåra landthushållare att, för fina jordbruks updrifwande till högre afkastning, inköpa artificiella gödselpreparater, och utan att på något wis egentligen hwarken kunna eller wilja klandra den företagsamhet och fpefulation, som derutinnan framträdt, är och blir dock detta, i mer och mindre afseende, alltidett gående öfwer ån efter mwatten, der ide alla wid en gård tillgängliga gödningsämnen, flytande så wäl fom fasta, med stor sorgfällighet tillwaratagas och be waras för anwändande. Wore detta sednare lika modernt eller finge gå i jämnbredd med fpefulationen på artificiella gödningspreparaters anmändande, så wore det ingenting att fäga om det hela: dock den öfwertygelsen, fom man stundom får höra uttalad, att om de fapitaler, fom nu årligen nedläggad uti spekulationen på gödselpreparater, anwåndas för en högre och kraftigare freatursutfodring i förening med noggrann gödselskötsel, en