sedan genom henne att få råka den gudomliga Leonore. Jug skall presentera dig. Enkan vill nog gifta om sig. Så der pratade Hjalmar ända till dess de hunno till Assessorskans vackra hus i staden; der skildes de åt, och Hjalmar gick upp att enottaqa handlingarna. VII. Knappt hade fröken Leonore och Assessorskan afgjort derom att de skulle föreställa hvarandra, förrän en kammarpiga anmälte att yrefve IIjalmar vore i salongen. Sedan kammarpigan försvunnit sade fröken Leonore, i det hon lade bort pudervippan: — VUfter du vill att jag skall låtsas vara assessorskan Mejer, så är det väl jag som skall öfverlemna handlingarne åt honom, det vill säga emottaya honom ?? — ?Det begrips ! — ÅUVr det den der tjocka luntan, som liggr på kakelugnen ? — ?Det är det? Fröken Leonore sysslade något med sin klädsd, dock mindre för att blifva behagligare än Wwärtorn. — VJg begriper, sade hon vid det hon togkhandlingarne, huru jag skall profva honom, lim, jag skall nu pudra honom, fastän utan vippa 1 Och fröken gick ut i salongen. Grefre IHjalmar tog för afgjordt utt hon var asses