Norrländska Korrespondenten – 2 januari 1873, sida 3

Article Image
Ulysses Grant, Förenta staternas president En wacker wardag för fem är sedan egde en storartad tilldragelse rum utanför staden Nichmond. J närheten stodo twa härar, hwilka dagen förut kämpat en blodig strid med hwarandra. Sydftaternas president hade nyss lemnat RFidmond och flytt till Dauville och en brefwexling hade öpnats mellan de twå käcke krigarne, fom har mätt hwars andras krafter. Det war den segrande generalen, som i höfliga ordalag först skrifwit till den bejegrade, och den sednare hade swarat lika höfligt; han samtyctte till kapitulationen pa de wilkor, att den stulle affattas i ordalag, fom woro wårdiga den tappra här han kommenderade, och att alla office vare skulle få behålla fina wapen och hästar. Se gerherren samtysite, den segrande hären gjorde mi ktärife honnör för den öfwerwunna, hwilten med sina officerare til Häfjt i spetsen passerade förbi i full ordning. Soldaterna nedlade fina wapen i stora högar och togo ett hjertslitande afsked af sina fanor, ywilta de stötte ned i jorden och kyste, un: der det de segrande blottade sina hufwuden. Längs samt defilerade Virginias 25,000 soldater förbi for att wandra hem hwar till sitt, och sedan kommo bagge generalstaberna med sina öfwergeneraler i spetsen, hywar den andre få wärdig, att man kunde tanna fig owiss om, hwilken fom war den segrande. Den ene, nedstammande från Washington, het No: bert Xee, den andre mar Ulysses Grant, vå namn, som ide funna stiljas åt, bägge lita attade af en hwar, fom beundrar talangen, det militära snillet, Det borgerliga modet. Fem är förut war Brant en ofänd garfware i den lilla staden Galena i Fllinois. Han deltog 1861 i ett foltmöte, fom blifwit utlyst med anledz ning af de forsta siendtligheternas utbrott, hwiltet, såsom betant, egde rum i början af ar 1860 efter xincolns första utnämning til prestdent. Sya: terna hade öpnat striden genom intaguing af fajtet Sumter oc ett infall i iaryland. Sa fort underrättelse harom nått Grants hemwist, blef ett foltmote utlyst. Meningarne woro delade, öfwer: laggningarne stormande, men den obemartte garfwaren stod der lugn, wisande den yttre kold, ymwil: fen är ett hufwuddrag hos honom. En ung, myc fet läng och mager adwokat med swart har, fom war närwarande wid mötet, steg fram och utropa: de: Jag är demokrat; men nu gäller det iae län are politif: frågan är, om wi stola ha ett fäder nesland eller ej, och efter hwad fom nu passerat, är det min åsigt, att wi maste hemstalla war fat till stridernas gud. Dessa ord gjorde ett djupt intryck på Grant. Fyra är derefter innehade den anspråkslöse garfwaren samma hederstitel (general: löjtnant), fom förut gifwits endast ät Wassington, oc) den unne adwokaten, herr Rawlins, war genes ralstabschef hos Grant. Fyra år woro tillradliga att göra dessa twå obekanta personer werldsberömda. Ulysses Grant föddes 1822. Hans fader war garfware och bodde i Point Pleasant i Ohio. For putt dopnamn har han att tacka Fenelon. Dennes Telemaque war den bok, som inom familjen lä stes med största intresse. En romantiji tant röjtade för att barnet ffulle döpas till Ieodor; en annan, bibelsprångd i Gamla Testamentet, höll myc: fet på (Hiram, men farföraldrarne, fom mest alskade fin TAlimaque, genomdrefwo att han idopet upkallades efter hjelten fran Ftaka, och fick namnet Ulysses. Wid 17 ars ålder förtlarade pojten att han mille bli soldat, och han war lydz lig nog att få en kadettplats wid krigsstolan i Weftz Point. Öwar och en, som känner Walhing: tons historia, wet att WejtPoint är en liten fäjtning, Der den berömde generalen erholl undverrät: telse om armens öfwergang till engelsmännen och der major Andre, en duglig, ridderlig officer, fom ratat bli fången, hängdes sasom förrädare. IVafhington åstadkom, att platsen sedan blef en frigsstola, dit hwarje kongressdistrikt har rätt att sticka en kadett. Wid krigsskolan utmärkte sig Grant icke såsom de andre öfwerlägsen: han ansägs för en medelmåttigt begåfmad, bra, men nagot tystlaten yng ling. Blott i ett öfwerträffade han alla, det war sasom ryttare. Efter tre ars förlopp slickades han sasom underlöjtnant i kriget mot Mexiko, der Han under general Taylor utmärkte fig wid Veracruzs belägring. Han återwände derifran till fin hembygd, der han gifte fig med en dotter til öfwerste Dent. Ar 1853 fändes han åter i fält mot Ore: gon, der han fäcdt Höll stand mot både fiender och kolera. Året derpå begärde han fitt afsked, drog fig tillbaka med kaptens rang och bosatte fig sasom landtbrukare i Missouri några mil från St Louis. Han hade flera barn och hans inkomster woro sma, vaftadt han arbetade och bjöd till, sa mycket i hans makt stod. Han salde bransle till St. Louis, och många af dess inwånare minnas ännu den tyftlåtne mannen, hwilken sjelf förde sitt lass och war få torftigt klädd, att många af hans gamla frigsfamrater, hwilka sedan warit ifriga nog att wanda fig tisl hanam Mod anssfninagar am nlatior ärta milla

2 januari 1873, sida 3

Thumbnail