Norrländska Korrespondenten – 31 december 1873, sida 3

Kungen och skildtwakten. Konung Ludvig den Förste i Bayern bemårtte en oång på en prome nad i förbigående, att en ftildtwatt hastigt gömde något bafom ryggen. NRå hwad har du der 2 frågade han, stannande, tanfte en rättila (en baversk älstlingsmat till deras bier)? Slildtwalten, fom ej lände tungen swarade med ett flugt småleende: Nej! Bättre upp? — (Kanske en ost Då? — Nej båttre upp! — Mån tro en forf? — Du har träffat värt! fade soldaten triumserande oh framdrog fin korfstump med förtjusning. Nå, fade tungen,wet du då hwem jag är? — Äg, swarade skildtwakten, du är wäl en bierbryggare? — MRej, bättre upp! — Eller en handelsman? — Iej, bättre upp! — 7Nå wål ide en pring? — Nej, bättre upp! — Så är du wäl fungen! — Du bar träffat rätt! — Nå, få Håll då em stund min korjstump — för då får jag ffuldra!