UY: — 11144—4144, Itutturt jÄ1TCJuftcttfss. Doltor Grafström tecknade verefter i några korta drag, bwilken gerning den mannen gjort bade, hwars begrafnina fört få många tufenven af bujwudstadens inwänare ut til re tödag stad. Han uppeböll sig derwid bufwutsakligen wid de delar af ten aflirnes werlsamhet, fom gripit få vjupt in i hens säterneslante öden, att bang perfontias bet ej kunde wara edekant för någon, fom med den minsta upmårksamhet följt ressa, nämligen hans publicistiska wertsambet, hwilken, sedan få wål vet öfwerdrifna talet fom det öfwerrrifna bes römmet en gåna förstummats, skulle förskaffa L. J. Hiertas bild ett rum swensta minnets fal och hang namn en plats i Sweriges häfder. Tal. framhöll ren antel, fom ten aflitne tagit i det offentlisa ordets utweckling, buru han i stormiaa titer wårdat det späda frihetsträdet och uppehöl fia i synnerhet mid bang innerliga teltagande för hwarle livande och bang ftändiga kamp mot bwarje orättwisa och förtryck — rraa, hwilka skulle komma att förklara mycket fom synts motsäganre hes ho: nom. Afwen ten inrustriela werksamheten mix: rördes och den aflidnes terwid wifare godhet fom husbonte — en egenskap, som framkallate den ffönaste ragg på hang grist, eller tacksamhetens tårar. Härefter framträdde den, fom stått den aflirne fi nära och fom fått i updrag att fullfölja bang mert, eler nuwarande redattören aj Aitonblas bet, dr Seblman, och nerlare i ven swenska pregsens namn i den araf, som snart skulle komma att igenfylas, en tacksamhetens krans åt den aamle mästaren Lars Jopan Hierta Äfwen hr Sobl. man framhiäälte fin store företrädares bild och framhöll derwid de utmärkta egenskoper hos denne, fom gjort, att han funnat berera fribeten och fuls turen få stora tjenster och förskoffa fia eftertoms mandes outplånliga tacksambet. Sorgen öfwer bertgåängen af den åldrige kämpen mot hwarjie före tryck oc) orättwisa och för alt, fom ban unsåg rätt, skal dod mildrag af vet ftora och årorika daaswerfet och det goda bang ibärrigbet aenomfört samt slutligen deraf, ott ban fått aå bort, innan äldern lagt fin förlamande och isande band på bang bjerta och tanketraft. Ty ban lefwer kvar i fina werk. ÅFrid öfwer Lars Johan Hiertas stoft, ära och wälsignelse åt bang minne! Slutligen afsiöngs af arbetares och typoarafiska föreningarnas sångtörer: Stila fluasor, och härmed mar den bögtivlina akten slut. Den ofantliga mennistomassan åäterwände derefter tyst och stilla til staden. Järnwägsanläggningar. Sevan konal. maj:t d. 11 ottober genom särskilda reselutioner medgifwit twänne bolag, dels att byaga järnwäg, med 4,83 sots spårwird dels från Flens station å westra ftambanan til Nyköpina oc) wirare rerifrån till Drelösunts bamn wid Östersjön, och dels att anläaga järnwäg från fomma Flens station öfwer Eftilatuna till Walskogs järnwägsstation jämte en bibana öfwer Qwickfund til lämplia station å ven blifwante Westeräs — Köpings järnwägen, hafwa bolas nen nu ansett fördelaktigast att bilda ett gemensamt ottiebolaa under benämnina Oretöfund— Flen — Westmanlancs järnwåäsasatktiebolaa och derföre ins kommit til regerinaen med anbällan om faftftäls lelse å bifogart förslag till bolagsordnina. — Konsession i en ny järnwågssträcka har be. närto af fapten C. G. Hilerta nämliaen, med lika srårwitd fom stiatsbanan, från någon punkt på Flu—Ludwifa-baonan i närbeten af Schissbyttan samt widare mellan Smetjebacken och Romarsbo aenom Norbergs bergelaa til den järnwåg, fom är under arbete mellan Krylbo och Norbera. Sö. kanden bar imellertid, fom synes ar wåg och mat. tenbygnatsstyrelsens utlåtande, i fin ifwer att ej blifwa förefommen af andra, glömt att låta underföfa ren ifrågawarande sträckningen och fan fåledeg ej äga kännedom bwarken om möjligen mötans de swårigbeter eler om foftnaderna för en järnse wånslinte i denna rigtning. Man fer bäraf, och det är derför wi omnämna förhållandet, huru brillunta fonjunkturerna måste wara för järnmwäpsför retog, når man kappas om att hinna först fram till reneringen med fin ansökning. Spetsbergsfararue. Enliat inagånget telegram från Tromsö, hare löjtnant Palander den 25 ot: tober besökt Grevhock, bwarestede norska fångltfars tygen lägo. I Messelbay bedre 23 man i det der. städes upförda huset, resten ombord å Glaodan och Onkel Adam. Ala woro wäl tillfrets och wid gott mod. Aj telegrammet framgår, att skriftlig berättelse är afsänd från Tromsö med posten, och sälunda att snart hitwånta. Spetsbergsfrågan. 3 en tysk tirning skrifwes: Man torde erinra fia, att från swenska regerin. gens sira för länare tid jedan ingått meddelande till härwarande kabinett derom, att hon hade för afsigt att taga Spetsbergen i besit:nina, närmast, om jag rätt minnes, för att der uprätta en mes 2AO fen ala (Nan fann ffa rasar n ARN