Biens historia. Menniskoslågtets kulturhistoria båller i flere affseenren jemna stea med biens historia, hwilken i allmänhet är tifa gammal fom ven förra. Första Moje bok, fom otwifwelaktiat börer till de äldsta skriter, fom finnas, berättar i Josejs bistoria, att patriarken Jakob lät fina för ner mettaaa en herersgäfwa till ven eayptiske fur ste, af hwilken ve skulle köpa fär, och bland Palestinas produkter nämnes derwid särskildt honung, hwaraf man wäl icke precis kan sluta, att judarne för omkring 5 ärtufenden seran irkade en tonftmecsig bistötsel; men detta är dod ingalunda otrolist, ifynnerbet fom mycket tyrer derpå, att man satte bönt wärde på honung. Kanaans tand pris sas safom flödande af mjölk och honung, öknens manna liktnae wid honung, och tetta ord anwändes tiviat i biltspråket säsom uttryck för wistom, wältalighet, namnkunnighet och fruktbarhet. Hes Hellenerne gijwer Hesiot us, som lefte oms kring 1200 år före Krisn fötelse, re första antyrs ninarna derom, att biskötsel ittades wid mennistornas boningar, och ända från Hellenernes äldsta bistoriska tider spelate honung en ide obetydande rol inom landthuchallningen baåre som närinngmevel och till bruk wid offren. Man må i apmänbet erinra fia, att folfen i forna tirex vode Yrörre bebof af den förta honungen, eftersom först fent någon obestämd tunskap om den enentligo sockerplantan från Indien sortplantates till Europa. Såsom bonungaetratt war det attiska berget Hymettes berömtt, och det bar i detta hänseente ännu ide förlorat fitt rykte. Ofta hette det om Athens berömta talare, att deras erd flöto jörare än bo nunsen från Hymettos. Afmen i Jtalien spelare honungen en wiatia rel, och på lanttaodfen drog man försorg om sårana wäxter, fom vien ålskade. Man har också uttryckliga underrättelser om, buru driftige lanctbrutare kunde genom biskötsel förstaffa sig en icke obetyrlig inkomst. Att germanernes och skandinavernes ältste förs fäder i de länder, jem de nu bebo, hofwa hållit tama bin, är alreles såfert och fan bland annat