Norrländska Korrespondenten – 9 november 1872, sida 3

nieu köpt egendomar som röfwats srån den stadars kyrkan oc) påswen. Hwem har sagt er detta? Swar: hr pastorn, Hr grefs men, hr bokhållaren skolmästaren o. s. w. Lögnen är på sina ställen en samhällsmakt. Man kan ljuga omkull både troner och republiker. OM lögnen skall förbliswa en samhällsmakt, få länge folket är försäntt i grof okunnighet. Sådan är ställningen bland bönderna och adeln. Men Frankrike har en medelklass sådan som intet land eger. När akademiernas män och samhällets herreklass i andra länder krypa för peningen och borden, frå dessa i Frankrike och kämpa för folkbildning och frihet. Det är t. er. i Frants rike lika sällsynt att träffa en monarkiskt sinnad läkare fom en republikanskt sinnad prest — presterna ära naturligtwis lika i hela werlden i dessa frågor. I den wadra dalen ligga en mängd herrgårdar och kloster. Munkar, nunnor, jesuiter och Heliga bröder swärma här i massor och suga folkets must oc) märg. J ett kloster finnas 270 flidor, hwilta beröswas all livets glädje för att idelis gen himla fig, gråta och suda öfwer fig själjwa och tnädös ja för en träftod, som föreställer den Heliga Jungfrun. Presten i Frankrike undergräfwer republiken få mydet han förmår, och det endast af penninglystnad. Den som kan sälja Gnds nåd för pengar, den kan äfwen förråda sitt fosterland. Presten motsätter fig hwarje regering. som förords nar, att han skall hafwa en fransk i stället för twå eller tre, då han för den widsleplige bondens räkning läser mes sor för att rädda hans fo för lungröta eler hang gris för hudutslag. Penninglystnad ligger på bottnen af de bonas partistiska stämplingarne. Kejjardömet mar helt enkelt ett äfweniyrarebolag, som bearbetade Frankrike, såsom ett joims ftodfompany bearbetar fin affär. Att döma af de upplysningar, fom nu lemnades om fins neöstämningen inom hären, är masian af foldaterna repus blikanskt sinnad så midt fom det är möjligt för deras ouppse odlade förstånd att fatta hwad fam menas med republik. De hafwa emellertid fått den föreställning, att republ:k är hågot högre och ädlare än monarki. Denna föreställning förstrifwer fig från de sista månaderna af året 1870, då Gambetta fom i få nära perjionlig beröring med hären. Man må tadla, beljuga och imutsfafta denne man Huru mydet som helst — soldaterna minnas, att det war han, som bjöd dem kämpa en förmiflans strid för landets ära, sedan alla andra fält modet. De minnad ljudet af Hans wäldiga röst, de minnas ett od annat af hans till hjertat, fofterlandsfänslan och äran wädjande ord, de ihågkomma honom, sådan Han war, då han till häst, i stridens Hwims mel, manade de ryggande bataljorna att hålla stånd och ryda fram och dö. J politisk mening är Gambetta för Frankrite hwad Wesley och Whitfield woro för England i religiös. Han slungar från fin talarstol åfta och blixt mot de laster, fom suga folkets märg. (Efter Göt. Hand. Tidn.)