Norrländska Korrespondenten – 9 november 1872, sida 3

Bref från Frankrile. Hösten är i Frankrike wader. Då äro dalarne oh bergås fluttningarne höjda i en tunn genomskinlig och warm dims ma, som ger en wiss mjukhet åt det wanligen starpt teduade franska landstapet. Solen är då en behaglig wån, ängarne dofta och luften är full af lifwande ozon. Endast ett par timmars järmmägs-reja, och från Paris med dess jäjande lif, tillgängligt för alla tidens strömningar, är man förflyttad in i det jeodala och klerikala Frankrite, in i en del af werlden, fom står wäl ett halft århundrade till baka för sjelswa Spanien. Det är ett srälsegods i Frankrike. Så långt ögat fan slåda, sträda fig här en feodalsherres egor. Det är den gamla slägten de Luynes, fom för piran öfwer denna nejd. År 1870 lät freodalherren upplägga fyra gamla kanoner på Chateau de sa Madeleine, för att med dem Hålla tystarne på afstånd. Han litade dod mer på den Heliga Maria Magdalena hjelp än på detta fruktanswärda ariilleri. Det är en känd sak, att ingen är få öfwertygad om möjligheten af underwerk som en fransk legitimist, och denna tro är orubblig så länge hans parti ide är mid matten. Vien sitter en bourbon på tronen, få förwandlar han snabbt nog natur och lutar mer åt regentstapets supker än åt tlosterliga ipetningar, mer åt Diderot än åt Pascal. Han bortlägger då tron för egen del, men fer den gerna blomstra hos fina underhaswande bönder. På en torgdag besågs bönderna. Många af de meft wäl mående kunde endast med fingrarnes tillhjelp uträkna winsten på fina torgspekulationer. En af dem kunde stafwa. Bönderna hade af herrarne wid godset, hwilka naturligt wis hata republik och folkupplysning, fått fig itrattad en mängd lögner om republikens män. De berättade att Thiers och hans fru redan samlat ofantliga rikedomar. På frågan Hrem har sagt er detta, swarade de: Jo, det har paftorn sagt, äfwen grefwen, bokhållaren och skolmästaren ha sagt det. Om Gambetta berättade dessa bönder att han stulit omåttliga statter under kriget och i Jtalien och Spas