Norrländska Korrespondenten – 22 oktober 1872, sida 2

ett wärde af 1464 reor 73 öre, bar bärarsrätten förklarat den tilltalade saker till answar för berörde förfalstningsbrott enliat kap. 12, SS 4 och 21 i strafftagen samt förpligtat ten tilltalade att utgifwa få mäl wärdet af de sålunda åtkomna mas rorna fom äfwen ersättning åt de i malet afhörda witnena. Enär den tilltalare erkänt att ban jäm. wäl begått förfalskninasbrett i Wacstena och å Näfweqwarns bruk inom Nyköpings län, har räte ten förwisat honom att för degfa brott mid wederbörliga domstolar undergå wirare ranfofning oc) att sedan på en gång för alla fina förbrytels jer dömas. — Gustafsson affördes i onsrags till länshäktet i Linköping, hwarifrån han kommer att för mivare ransaknings unrergöenre forslas till Wadstena. (J.vbl.) Från Göteborg strifwes: Med anledning af det hos brr stadejullmäktige af dir S. A. Hedlund wäckta förslaget om anställande af en fattig-fatfös rare i Götedorg, bar motionären fått mottaga en skrifwelse från derwarande arbetareförenings ftys relse, hwari tillfredsställelse uttalas med sanda förslag, i synnerbet fom denna wigtiga sambällsfråga redan i början af föreningens tillwaro inom dess styrelse förewarit. Styrelsen — heter det till sist — är förwissad, att den tolkar en almän mening inom Göteboras arbetareförening då den härmed uttrycker sin innerliaa önskan att förslaget måtte af starsfullmäktige bifallas. Danmarks statsskuld utgör 218,423,000 rdr swenskt. Ett från Hongkong i Kina till danska Dage blaret ingånget bref meddelar följante underräte telse om den kinesiska flottan: Under de sernaste få åren bar kinesista regeringen rtrustat en flotta af omkring 20 ångare, alla mer eller mindre ege nade till krigsbruk. Man fan ej undgå att märfa deras tillwaro; de kryssa upp och ned för dan kinesiska tusten med drakbaneret i toppen och man bör deras saluter återljuda än hår, än der. Stör sta delen af dessa fartyg är bvgd i Kina och bes mannad med finefiffa officerare och manftap. Dräp tigheten warierar mellan 7 a 800 tons. Deras bestämmelse tyckes ursprungligen hafwa warit att förfölja piraterna eller fungera fom transportskepp för trupper o. s. w.; men under de fednafte ären bar man börjat bygga mydet större skepp, och en fregatt af omkring 3.000 tons, armerads med Kruppska kanoner, bar lyckligt gått af siapeln. Pansarfartyg komma nu äfwen att bygaas; en engelsk artitekt bar blifwit efterstrifwen för att leda arbetet. Torpedos inköpas i betydlig mänad för att anwändas tillsammans med mindre fartyg. Kina synes werkliaen med allwar sträfwa efter att blifwa en sjömakt af ganska bög rang. Det är en allmän tro bland de lägre klosserna af folket, att Kina snart skall blifwa en fruktanswärd mot. ståntare till barbarerna (europeerna), fom förut fujwat det. Den enra utwäg, som finnes för att tufwa barbarerna, beter tet, är naturligtwis att bekämpa dem med deras egna wapen. När tiden kommer att utrota främlingarna, skola skepp och tanener wara färdiga; när man hunnit få lånat på fem år, hwad fan då ide uträttas på fem til? Man behöfwer ej fråga hwar merlen skota tagas, ty tullen är en grufwa till wålstånd. som hittills lemnat otroligt rika infomfterv. Man skall mås hänta känna fig böjd för att le wid tanten på, att Kina stulle blifwa en motståndare af werklig betydelse för wes:erns matter, åtminfione unter loppet af innemarande århundrade; men den nu: warande flottan af kanonbåtar, försedda med tor. pedos och understödra af fregatter och pansarskepp, är långt ifrån att förakta. Besåttningar och m.rinsoldaterna äro utwaldt folk, af hwilka många gått i stola på europeiska fartyg och äro wäpnare med moderna gewär. Kanoner åro fabriserade oc) monterade efter nyaste och bästa europeiska metoder och ven dagliga exersisen är mycket sträng. Ett sammantråffande med en fådan flotta ftulle blifwa någonting helt annat, än då man sljöt i sank de gamla friasdjonferna i affären mid Cane ton. Man skulle funna tro, att de kinesiska funk sionärerna skulle wara stolta öfwer dessa europeis ffa skepp; men få är ingalunda förhålandet. De tänna fig förörmjukade öfwer att tillstå, att ett skepp efter europeisk modell fan liknas mid ten gamla goda formen från Yaos och Shunds dagar. Som bewis på kinesernas argumentation tjenar följande til exempel: Då den ofwannämnda stora fregatten lopp af stapeln från Kiananans arsenal, anmärkte en närwarande europe till en böare tis nesisk ämbetsman, att ett ftörre skepp antagligen aldrig förr gått af stapeln i Kina, ja, troligen ej i östra Asien. Hur öfwerraskad blef ban ej, vå han på det höfligaste giorres urmärksam på, att ban, fom more en intelligent främling, wisare en märkwärdig brist på kunskap i den kinesiska Hiftorien. Det wore bättre att han sloge upp annas lerna om Minas vynafti, innan han komme fram med en sådan anmärkning. Kineserna hade redan då byat skepp, stora nog att bära fregatten fom en del af fin laddning.