Norrländska Korrespondenten – 12 oktober 1872, sida 3

Från Utlandet. Den 29 september anlände Gambetta till Tbhonou wid Botensjön. En ofantlig menniskomassa bade strömmat tiv; från Sopweiz hade fem, med passagerare fylva ängbåtar anländt. Mottagandet war festligt; en hederseskort stälde sig i spetsen för en folkmassa, fom med mufif och flygande fanor i spetsen tägade in i staden. Gambetta mottog derefter åtskilliga deputationer, bwaribland en mångd mairer och municipalråd. Wid en federmera bålen festmåltid föreslog han en skäl för den franska och den schweiziska republikens jams manslutning. Walstriden i Amerika fortfar, och fastån det på den sista tiden ser ut, som hade ett omslag skett till förmån för general Grants kandidatur, så är utgången bod ännu twifwelaktig. De största anz strångar göras från båra sidor och det måste med aifwas, att Horace Greeley arbetar för fin fat sak med sällsynt energi och uthållighet. Ett telearam till Time8 från Newyork af den 29 sept. berättar sålunda, att Horace Greely kommit til denna stad efter att hafwa marit borta i tio dar aar och derunder tillrygaalagt en wäglängd af 3000 engelska mil och hållit 200 tal, d. w. s. 20 tal om dagen. Härigenem bar han eröfrat folkets sympatier i Pennsylvanien, Obio och Jndiana. De kyrkliga frågorna förfwinna i Tyskland icke från dagordningen. Ar det icke katolska, fom uns derkastas behandling, så år det protestantiska. För nårwarande pågå i Preussen twå rrotestantiska kyrkliga sammankomster, nämligen i Osnabrick en vallmän tyft oc i Halle en tyffsevangelift fyrtovaa. Båda hafwa på sin fana skrifwit alliansen med gammalkatolikerna. En tysk stadsekonomisk kongress sammantrådde ben 6 dennes i Eisenach. Jnbjudningen är undertecknad af 24 personer, bland hwilla flere utmärkta wetenskapsmån, såsom stotistikern Engel i Berlin, bofrådet Roscher i Leipzia, historikern v. Sybel i Bonn, professor Treitschke i Heidelberg m. fl. samt flere stora fabrikanter och godsegare. Af de frågor, som skola förekomma, anföra wi tre: 1) arbetsinställelserna och arbetareföreningarna; 2) fabrikslagstiftningens brister; 3) bostadsnöden i de stora städerna. Mötet synes wilja inskränka åtstiliga nywunna friheter, säsom nåringsfriheten, råttigheten att bosätta fig hwar man wil, piftermålgfribeten, den fria räntan o. f. w. hwiltas missbrukande bör af staten i rättan tid förhindras. Kapitalens anwändante i större afties och bolaasföretag utan något slags kontroll från statens sida är ett af de största missförhällandena. Omkring fem milliarder funna anses plaserade i dylika aftieföretag. Hela landsträckor uppköpas, hela kvar: ter uppbyggas på spekulation. Genom dessa hos pade fapital, hwilka utesluta al konkurrens, tomma de mindre industriidkarne, handtwerkarne och småhandlandena utan fin förskyllan i en fmår ftälning. Den sosiala frågan spelur för närwarande en lika stor roll i Tyskland fom i något annat land i Europa. De ewinnerligt återkommande arbetsinställelserna, som nu blifwit stående rubrik i alla större tisningar, och fom tillfoga handel och industri de största förluster, utom det att de alls tid utbreda arbetslöshet och elände bland tufenz tals familjer, den stigande fofial-demofratiffa agir tationen, fom ökar jägninnen oh missbelåtenheten bland den arbetande befolkningen, det märande antalet af sosialistiska tidningar, den sorgliga bos stadsbristen i de större städerna och den deraf föls iande demoralisationen — alt detta står i fyhners lig strid med den år 1871 få ofta uttalade förs motan, att efter det senaste segerrika kriget skulle följa en period af förut okändt wälstånd och blomstring. Det bar twärtom wisat sia, att den sosiala frågan icke blott utwecklar sig oberoende af ben yttre politiska stälningen, utan til oc) med botar att alldeles unvanffjuta samhällets intresse för alla pelitiska frågor, fom ide på ett eder an: nat fött stå i förbindelse med befolkningens sosiala förbållanden. Det är en oläalia gåst, fom vagli: gen knackar på och ide låter afwisa fia genom teoretiska betraktelser eller palliativmedel Det är under alla omständigheter dagens mest brännande fråga i Tyskland, och då böljeslagets werkan också spåras i de angränsande länderna, är det icke utan wiat att följa rörelsens särskilda skiftningar. Utwandringen från Elsass Lothringen bar förfiggått i en skala, fom gränsar till det otroliga. Un: ber de sista fjorton daaarne ba 18,000 persouer lemnat Met, fom nu har endast 10,000 innewånare. Antalet af emigranter, fom passerat Nancy, lär belöpa fig til ide mindre än 88,000 pers foner. På Cuba är upproret åndo i tilltagande. Insurgenterna äro mid pass 13,000 man ftarfa och balfwa antalet af tem äger goda wapen. En di vision har nyligen slagit spaniorerna i en ftrid i