Norrländska Korrespondenten – 8 oktober 1872, sida 3

slämdes för att i hr kommissariens sållskap göra sitt inträde i Sarerne, men det blef dock kommissariens mening, fom segrade. Polisen tycktes wara beswårad af att låta je den populäre före fattarens arrestering. Efter en lång omwåg fom man ändtligen fram, men fången förtes icke till prokuratorn, utan direkt i fängelse, der man tog ifrån honom hans ur och penningar samt gjorde en noggrann kroppevisitation, oaktadt gendarmerne ide lemnat honom ur sigte, sedan de warit wittnen till hans toilett. Han infördes i en cell, der han fick mottaga beföt af en läkare, fom tände honom sedan gam malt, samt af en notarie, också af hans gamla befanta på platsen. Den fenare meddelade, att han besöft ortens myndighet samt att dessa förklarat, tet ve ide hare någon del uti aresteringen, utan att befallningen derom kommit direkte från Ber lin. Myndiabeterna förtlarade, att de wille bes handla fången med all möjlig skonsamhet, få länge ban stannade i Savernes sångelse. Uppehållet Der blef dock ide läångwarigt. Abeut fick snart tillsägelse att följa med kommissarien och de tysta gencarmerna, hwilka återigen på en bakwäg för. sökte att föra honom til järnwägsstationen. Foltet i den lila staren bade dock fätt weta, hwarom frägan war, och infunnit sia i stort antal för att uttrycka, sitt deltagande för den lände och högt aftade författaren. Trots gendarmernes protester trängdes man omkring About, tryckte hang händer oc) uttalade temligen höat fin åsigt om denna arrestering. Polistommissarien började wisa ängslan öfwer dessa demonstrationer, men lyckades få fåns gen upp i en andra klassens wagn, och tåget satte fig i rörelse på wägen til Strassburg. Gendarme bewakningen följde naturligtwis med. Wid framkomsten tid filt nämnde stad fann Edcmond About en af fina wänner, en advokat, som retan genom telegram från Saverne, från någon annan män til den fänglade, underrättats om förloppet. Denne Strassburger. arvokat stod i begrepp att lemna Eisass och sitt högst indrägtiga yrke der, af hwiltet van hart en årlig intomst af 25,000 francs, för att ide längre wistas i en pro: vind, fom blifwit tyft, samt börja fin bana på nytt i Frankrike, men han hade i största hast skaffat fig underrättelse om orsaken till Abouts längslande och erfarit, att tyskarne anklagade denne för högförräderi, emeran han i en sfransk tidning, Soir, som utgifwes i Paris, för ett är sedan strifwit några artitlar, fom misshagat herrarne i Berlin. Asvokaten presenterade About jör en annan slicklig atvokat, hwilken wille åtaga fig bang sak och fom sötte att luana honom för friggrättens sammansättuing. Men för krigsrätt mar tet fom fängen skulle ställas. Om krigsrätts-förhandlingarna och Abouts flutliga frikännande innehalla de tidningar, fom bit tiu8 kommit of tillhanda, ännu ingenting. Man wet emellertid, att den populäre författaren redan lyckligt äterkommit til Paris. Så mycket wet man rock, att orsaten til arresteringen skall stödja lig på 4:de artiteln, 1:sta paragrafen af tyska ri kets ftrafflan, hwilken redan införts i Elsass, unber det likwäl den franske s. k. Code Napoleon ännu setan århundradets början är gällande i de preusska Rhenprovinserna, samt att nyss nämnda paragraf stargar, det äfwen utländing, som i fråm. mande land gjort fia styldig til bögförräderi mot tysta riket, tan derför äklagas i Tyskland. Para arafen torde förtjena uppmärkjamhet litet bwerstädes i Europa. Anklagelsen gick nu ut på att About stulle hafwa försökt att rycka Eisass från tysta ritet, men den tyckes ide hajwa tunnat ful följas.