Norrländska Korrespondenten – 8 oktober 1872, sida 3

Från Utlandet. Från Frankrike erfar man, att en del af nationalförsamlingens medlemmar, hwilka hittills Hafwa uppehållit sig i departementen, i dessa dagar har anländt til Paris, sannolikt för att deltaga i wigtiga partimöten. Ett telegram från Paris merds delar, att en mänad af högra och wenstra centerns medlemmar har förenat jig om att wid lammarsessionens öpnande wäcka förslag om Thiers utnämnande till president på lisstid. Åtiskilliga nyligen offen tliggjorda yttranden till den fonfervativa republikens förmån af personer, som förut byslat monarliska arundsatser (Casimir Perier, bertigen af Broglie och hertigen af Aumale) anty. da, att en monarkisk restauration för närwarande anjes omöjlig, men att man å andra fidan önskar betrygga den konservativa republiken genom få far fta garantier fom möjligt. J Chambery bar Gambetta mottagit åtta deputationer från olika kommuner i Savoyen, hwilta deputationer warit afskickade för att deltaga i den tillämnade stora bantetten. Till dessa deputerade höll Gambetta tal, hwari han betonade nödmändigheten af nationalförsamlingens uplösning och betämpade den separatistiska sträfwan, fom wisa fig här och der i öfre Savoyen. Gambetta fortsätter fin rundresa i Savoyen od) emottages öfwer alt med smickrande beverd: betygelser. Den 25 böll han ett tal mid en ban: fett i Alberwille, hwaruti han prisade den republikanska regeringsformens förträfflighet och uttryckte fin öfwertygelse om, att Savoyen genom ben skulle ännu mera förbindas med Frankrike. Den 26 påä kvällen anlände Gambetta till Grenoble, der en deputation af kommunal-och genes ralrädet emottog honom wid bangården. Omkring 6000 menniskor bade samlat sig utanför ftationen, oc) åtfölide Gambetta under ropen: lejve repus blifen! tefve Guambetta! till hotellet, der ervittatorn från balconen rigtade följande od till jolket: Det enthusiatiska, warma och broderliga mottagande, jag rönt, upwäcker hos mig — ty wi menniskor äro intet och förswinna inför idgernag majestät — ett oemotståndligt behof att upmana er att ännu en gäng det utrop, som förenar oss alla, det ord som — wära motständare må säga hwad de wilja — är en symbol af fred, ordning och rättwisa i samhället: lefwe republiken! Ming: den instämde med hänförelse i detta rop.