Norrländska Korrespondenten – 3 oktober 1872, sida 3

rån Utlandet. Thiers har låtit flytta de flesta minift:rierna8 byråer och en stor del embetsmän från Versailles til Paris, til mycken förtrytelse för merlemmarsne af högern, fom häruti se en kränknina af Ia: gen om regeringens förblifwande i Versailles. Antalet af unga personer, fom under de fifta månaderna med anledning af optionen (walet emellan tysk och fransk nationalitet) lemnat El: faf-Lotbringen, för att ej införlifwas i prenssiska armen, upgifwes i franska tidningar til omfrina 10,000. De hafwa alla anmält hos mederböranse ve myndisbeter, att de wålja den franska nationas liteten och utwandra nu til Franfrife, för att rer söka arbete oc uppehälle. Dessutom utwandra talrika familjer från Elof fora städer, bwilka ämna besätta fia i de närgränfande frauska de: partementen. Dalloz, ordföranden för de franska lvinnornas insamling till territoriets befriande bar den 21 sistl. öfwerlemnat till presidenten en summa af 6.850,000 francs. Flera tidningar för reslå, att detta betyrliga kapital skall deponeras som en elsass lothrinask fond till understöd åt utwandrarna från dessa provinser eller wärdiga bes höfwande, fom stanna kvar unter det tyska bherra: wäldet. Magistraten i studen Setan skall hafwa erbjurit en ganska ansenlig jordsträcka till förrel. nina mellan bönder, som blifwit fördrifna från Eljass-Lothringen på grund af fina franska täns kesätt. Alwarliga twister bafwa upftått mellan det far tholska prefterffapet och schweiziska förbundsrådet samt flera tantonalregeringar. Katonen Berns styrelse har afskedat twå prester i Juratrakten, derför att de, under agitationen om författningens ombildning, missbrukade predikstolen i politiskt Ivf: te och upwäckte bat och inbördes split i fina före samlingar. Den ene af dem upmanar nu öppet fin menighet att göra motstånd mot regeringen. Kantonen Gendves lagstiftande församling — det stora rådet — antog redan i februari månad en lag om upbäfwandet af ve religiösa sällskapen. Det schweiziska förbuntsrådet kommer nu utan twifwel att understödja kantonalstyrelserna i deras motstånd mot det katolska presterskapet, och har själf protesterat emot att den klerikala styrelsen i kantonen Wallis utnämnt en jesuit till prest i byn Leuk, derför att detta strider mot författningen. Walet har också blifwit upbäfdt. Det är dock icke endast från Schweiz, som för det påfliga wåldet ogynsamma underrättelser ins gå. Til och med i Belgien, der ministären lifs wäl anses för klerikal, bar man nekat att lemna en nuoss utnämnd päflig konsul i Antwerpen det få kallate exequatur, emedan man id: längre betrattar påfwen fom en werloslig furste, hwilken har undersåter att beskydda. Det spanska trontalet innehäller ockjå åtskilliat, fom påfwen säkert ej med nöje kommer att uptaga. Konungen uttalar sitt beklagande öfwer, att han icke kan meddela kammaren, att det forna wänliga förhållantet till påäfwestaten wore återstäldt; hang beslut är orubliat att ej ställa fia i strid med tidsförhållandena och att häfda hwad spanska folkets i fråaa om statens förhållande kyrkan beslutat och som funnes uttaladt i de i grundlagen af 1869 inryckta bes stämmelserna om trosfrihet, sivilt äktenskap m. m.