Norrländska Korrespondenten – 3 augusti 1872, sida 3

Från Utlandet. Paris den 31 juli. Finansministern Goulard mettelade nationalförsamtingen, att teckningen ups aick till 41 oc en half miliarder i närwarande ögonblick. LVictorien Sarteus bekanta stycke Rabagas (hwari Gambetta persiffleras), bwiltet i förra medan äfwen i Stockyolm upfördeg på en af fommartear trarna, bar för några dagar sedan gått öfwer scenen i Marseille, men bar der, liksom i Bor: dequr, aifwit anledning till oreligbeter, emedan bet raritala partiet begagnat tilljället till tarmanmande demonstrationer. Teatern i Marseille war fyld från golf til tak, och det war omöjliat att förstå ett ord af hwad skårespelarna fade i ve twå första akterna, på grund af ret oafbrutna larmet och den häftiaa striden mellan applauterande och bwisslande. Prefekten, den från krinet bekanta Keratry, handlade emellertid med stor energi. Wid slutet af andra akten lät han foltater rycka in på teatern, de ver fullkomligt rensade parterren och galleriet. Etodet fortsattes derefter att gifwas för logerna. Utanför teatern hade en stojande mängd infunnit sia; då den med bwarje minut blef oregerliaare, lät Keratry skingra den genom kavalleri. Femtio personer blefwo arresterare, deribland twå reraktörer af radikala blad, som nu fitta inspärrare i fort Nicholas. De rarikala bladen i Paris, synnerligast Republique Franguaise och Secle, äro ytterst upbragta öfwer Keratryg sätt att gå till wäga, hwaremot denne förswaras af ren konservativa pressen. Wi nämnde sör en tid sedan, att aeneral Moltke sändt ett praktfullt inbundet exemplar af sitt arbete om kriget 1870 —1871, belersagadt af en smickrande skrifwelse, till franska republikens pres sident. Detta arbete var, fom man wäl fan förs stå, wäckt mycket upseende i Frankrite, ehuru tidningarnas kritik deröfwer är olika, alt beroende på deras olika partiståntpunkt. Benapartisterna framhålla med ifwer Molttes politiska inlerning, bwari tenne frikänner Napoleon från att wara eaentliaa upbofsmannen till det krig, fom störtade Frankrite i en så förfärlig afarund. Meltkte tilskrifwer den republikanska oppositionen (saleres de mån, som i september 1870 fattode regeringens tyglar i fin hant) ten wäsendtligaste delen af skulden; hwaremot ban förebrär de kejserliga räds aifwarna och generalerna deras stora okunnighet ed) bristande förbereteljer. Af säärskildt intresse är den afrelning af generalstabswerket, fom handlar om tyska armeng mobilifering, derför att man af ve här medrelade uplygninnarna kommer till den öfwertygelse, att under det fransmännen med oförklarlig sorglöshet, få att säga bade gjort alt beroente på en lyckträff, mar deremot från tysk sida allting öfwertånkt och beräknatt intill den allra minsta detalj: Mobiliseringen gick raskt och luant för fia; den armetår, fom stod fienden nårmast, ben 8:e preussiska, war rerdan den 26 juli fullt mobiliseras. Den 16 blef mobiliserings-or. dren undertecknad i Berlin ech reran ven 17 ba: be alla truppafdelningar mottagit fina marjides router, hwilta woro få upgjortra, att samtliga tre armeerna den 3 auausti skulle stå stridsfärdiga mot fienden. Den 4 augusti öpnades kriget med slanet mid Wissembourg. Alla marscherouterna bare redan ett år förut warit föremål för den mest omständiaa granskning och hade många påns ger blifwit revirerade, hwilket förorsakate mycket