Norrländska Korrespondenten – 3 augusti 1872, sida 3

en gata, storaatan kallad, är någorlunda fullståndiat bebyad. Wid de öfriga äro blott enstaka hus här och der upförda. Metdan ressa betraktelser anställas, anländer äfwen den betingade hästen från aäftaifwaregården, fom är belägen i närheten af köpingen och wi få sålunda fortsätta färden norrut. Under wägen möter oss inaenting of wigt, om ide härtill må rätnas ett litet obetydligt trähus i närheten af Arnäs tyrta. Huset är märkvärdigt terföre, att det utgör samlingeplats eller kapell för de s. k. Annaniterna, en betant religionssekt fom upfommit i fernare tiden och hwars stiftarinna — en bontcgumma mid namn Anna — ännu lefwer och är bosatt i Gruntsunta socken. Setten, som på wisst fött får i förbindelse med statskyrkan, i det att def barn röpas och de döra begrafwas af statskyrkans prester, utmärker fig förnämligast uti en sträng öterhällsamhet både fåwål i mat och dryck, som i kläder, äfwensom i förkastande af alt som fan lollas nöje eler förströelse. Luthers skrifter ena för dem nästan lika stort wärde som bibeln slälf, bwarföre de oc företräteswis läsas och utlängas. Utom i Gruntjunta och Arnäs, der ett ide så obetyrtligt antal af jeften8 bekännare äro befatta, lär den tock räkna det största antalet i Norrbottens län. En och annan manlig medlem bar bod på secnare tiden upträrt som reformaz tor, förtastanre en vel bisafer, bwilfa Anna själ så ifrigt sysselsatt jig mer, att de blefwo hufmwurfat. Den lilla baptistjörsamlingen fom äfwen hade och bar sitt hufwursäte i Arnäs samt räknade dessutom fpridva medlemmar både fåmäl i Grundsunda fom i Själewad, befinner fig f. n. i ett slags uplösningetillständ, sedan flera af de lerande själarna i tensamma dels emigrerat till Amerita, tels afflyttat till antra orter och dels aflidit. Flere af de tvarwarande hafwa dels åter: gått och dels ännu återgå till statstyrtan. Lantewågen mellan Örnstöltswit och Täfra är till följe of fina många och snåra badar en ibland de mest beswärliga wågar wårt land bar att ups wifa. Önskligt wore att wågen här blefwe om: lagd, isynnerhet fom de swåraste backarna utan särdeles stor möda funde unrwitas. Längre mot nerr blifwa backarna mindre och mera sällsynta och redan i nordligaste telen aj Gruntsunta börs lor Westerbottens lågslätt bär och der göra fig fernimbar. Nordmalings socken utgör syrligaste delen af nämnda slättland. Farwäl mitt berrskap! brefwet mäste afslutas; ty papperet är slut — en lyda för ever och mig — och om en stund går posten. —AWAkkArA — —— — —L—ä—äcmm