blef Lionel Haukwoods hustru, bar jag kransen med hela dess behör. Det återstår nu icke mycket att tillägga. Min gamla kära tant lefver ännu, älskad och ärad af oss bägge, och tillbringar sin sorgfria ålderdom vid vår härad. Holmly Hall är vår käraste vistelseort. Ingen vålnad har någonsin stört vår frid, och med undantag af minnet af denna episod ur vårt lif, hvilken numera är nästan rgömd och glömda, har ingen mörk sky ännu fördunklat vår lyckas himmel. (Slut.)