Norrländska Korrespondenten – 11 juni 1872, sida 2

Nålnaden på Holmly Hall. (Ur Jönköpingsbladet.) (Forts. från n:o 64.) Altsammans är naturligtvis endast snack och gammal dum vidskepelse; men jag vill dock hoppas och önska att tjenstfolket icke måtte få veta något derom, såsom fallet var i din farfars tid, då de icke vågade se åt de nedre fönstren, om händelsevis luckorna icke blifvit tillskrufvade före skymningen. — Nu, min vän, har du hört hela historien om Esthers kulle och Fisthers vålnad?. I sanning en sorglig, sällsam berättelse tant, men hvad blef det af fadren? Det säges, att han stupade för sin svärsons hand i en träffning mot en del af rojalisterna. Efter restaurationen öfvergick godset till en annan gren at Stanhoperna, och der har det förblifvit alt sedan, Det var en högmodig, oförbätterlig race, dessa Stanhoper i gamla dagar. Det gläder mig, att jag kan säga, det du alls icke liknar dem, kära Carrie. Som jag förr sagt, påminner du i hvarje rörelse om din goda moder. Men nu är det visst sängdags. Akta dig för att drömma om den olyckliga Esther, eljest skall du aldrig mera få mig till att berätta någon spökhistoria. Jag försäkrade leende, att det alls icke hade någon fara, då jag icke trodde på spöken och dessutom kände mig förvissad om att jag skulle sofva alt för godt till att blifva störd af onda drömmar. Likväl efterlemnade berättelsen ett vemodigt intryck; jag kunde icke undvika att