Norrländska Korrespondenten – 4 maj 1872, sida 3

hwari utskottet hemstält om antagande af det tal. förslaget. Wid behandlingen af denna fråga genomgicks i Första kamm aren det k. förslaget, affattadt i 11 5S, och blefwo dessa af kammaren samtliga an: tagna. Enligt detta förslag skulle i tingslag, fom utgjorde en domsaga eler ber twå tingslag äro förenate till en domsaga, årligen hållag twå lagtima ting, det ena wår-ting, mellan tjugonde dag jul och midsommar, det andra hösteting, mellan september månads början och tomedag. Der tingslaget utgör ensamt en domsaga skulle häradgrätten hålla fer allmänna sammanträden under mår: tinget oc) under höstetinget jyra sammanträden samt, der twå tiagslag äro till en domsaga före nade, tre allmänna sammanträden under mwärtins get och twå under höstetinget. J afseende å dom foga med tre eller flera tingslag stulle ide någon ändring göras i hwad lag författningar nu föreskrifwa, dock antomme på konnngens pröfning om någon annan anordning skulle kunna i ett eller flera af tingslagen införas. Alla degja föräns dringar skulle inträra i gällande kraft med år 1873. Hwad utffottet i sitt utlätande hemstält röranbe ändringar i rättegångsbalken antogs utan didkussion; endast i en fråga om nämndemans walbarbet blef, på yrkande af hr v. Sydow och grefwe C. G Mörner, antagen en hr Ribbings mot utskottets förslag något afwikande, utskottets utlä tande bifogar, reservation. J Antra kammaren, som uteslntande sysselsatte fig med lagutsktottets utlåtande om underdomtolarna, föredrogog i ett sammanhang punkterna 1 och 3, den förre med hemställan om afslag till br C. Jjwarssons i hufwudsaklig öfwerensstämmelse med fomitradeg förslag afgifna motion angående ändringar i afseende å häradstings hållande, samt den sednare med förord för k. m:ts i samma äm. ne afgifna proposition. Härem upstod en långre öfwerläggnina, hwar uncer ber Carlän oc) Swen Nilsson i Efweröd förflarade sig gifwa söreträdet åt tomiterades, af den försinämnde i en reservation något modifiera de, förslag, såsom i deras tante mera omfattande och mera egnart att unvanrödja de berättigade flagomål öfwer lagskipningens längsamhet, fom i wårt land göra fia gällande. Kal. m:ts förslag motsatte de sig äfwen af det skäl, att detsamma tycktes wara framlagdt under förutsättning, att framdeles hos oss wid underdomstesarnas reorganisation den tollegiala formen komme att antagas en form, hwars införande de för sin del ej kunde annat än högeligen ozilla. K. m:ts förslga för: swarares deremot af hrr Sw. Nilsson i Öfterslöf. C. Jfwarsson, grefwe Sparre, Engman och C. J. Bengtson, af hwilka ve båda förstnämnda emellertid helst skulle hafwa sett om reservantens förslaa blifwit gortändt. H. exc. br justitiestatsministern wisare, att de fördelar, fom erbjödos i regeringens förslag, more ungefär de samma, fom be, bwilfa innefattares i de af refervinten afpifna, hwaremot detta fistnämnda wore behäftadt men ätstilliga oegentligheter och oformligbeter, fom giorde dess antagande mindre önskligt. Med affeende å den kollegiala domstolsformen anfördes åt: ffilliga attstycken, som utwisare, att densamma aldeles icke wore för den allmänna opinionen eller representationen så främmande som man welat låta paskina. Resultatet af öfwerläganingen blef, att k. m:ts förslag bisölls utan votering. Hwad ulstottet i öfrigt i detta utlåtande hems stalt wann till största relen kammarens godfäne nande. Likwål återremitterade8 få wäl den 6:te punkten om ändring i 2, 3 och 4 6H rättegångsbalken, sem äfwen den 9:e, i hwad densamma angick fragan om förändrade bestämmelser i fråga om walbarhet till nämndeman. Hwad beträffar utskottets bemställan om afslag 6 br C. Jjwarssens metion om, bland annat, en fåran reglering, af domsagor och tingslag, att de rättsökande erhölle högst syra mil till tingsställe,