Norrländska Korrespondenten – 18 april 1872, sida 2

Hwarjehanda. Om orsalen till norrskenet. Den wattengas, som beständigt uppstiger från hafwet, medjör til atmosjerens högre regioner en ansenlig mängd pofitiv elektricitet, för hwilken gasen tjenar fom fortstaffningmedel, under det att den i jordfiotets faftare delar kvarlemnar den negativa elefniciteten. Driswen mot nordz och fydpolen af de windar, hwilka beständigt röra fig från ekvatorn till polerna i de des lar af atmosferen, fom äro mest aflägsna från jorden, föra deesa wattengasmassor med fig fin pofitiva elektricitet och förjätta salunda hela luften i ett pofitivt elektristt tillstånd, som antager i styrka uppisrån nedåt. Det råder en oupps hörlig tendens till att neutralisera atmotferens positiva och jordens negatifva elektricitet, hwilten neulralifation förfiggår antingen dirckt tvärt igenom fjelswa luftlagret eller företräs deswis mid båda polerna, hwarest de af windarne medsörda wattengasströmmarne sammanlöpa och förtätas. Det förra nantralisationsjättet är mer eller mindre werksamt alt efter lufstens högre eller lägre fuktigheisgrad, och det uppenbarar fig ofta under form af storm eller astslag. Det andra fom är det normala, frambringar nordoch sydslenen, hwilka wanligen ej äro synliga annat än i polarregionerna. NRorrs stenet är på så sätt ej annat än en elektrist urladdning, en söljd af detta flags neutralisation, hwilten är tillräddligt start för att bliswa ly ande.