Norrländska Korrespondenten – 2 april 1872, sida 3

Dynamitens kraft. Exploderande ämnens ans wäntante torte i en ide lånat aflägsen framtit komma att i betydande mon inwerka på sättet att föra krin. Bland te futtangwärdofte sprängämnen torde dynamiten funna råknas. Wi skola här anföra några crempel på detta ämnes båre nytta och förderf medjörande fprängfraft. Under belär aringen af Paris uprättades vderftäres fabriker, hwilka dagligen lemnade 600 skälp dynamit, hware wer kan skulle wara jämnaod med den af 4000 skålp. krut frambragta. Talrika försök att ladda bomber med dynamit anstältes; resultatet deraj blef, att dylika lastkroppar ide exploderade, genom blotta stöten, utan att det behöfdes en med fnall: lvicksilfwer starkt ladrad knallhatt eller något ans nat antändninasmetel för att framkalla explosion. För öfrigt wisade fia mwerkningarna af fårana tafts troppar synnerligen betydande. Af en 166-pundig med 3012 ung tynamit ladrad bomb, hwillen man lät expledera i ett skjul, äterfunnos brottstycken på ett afstånd af 1,650 fot. Til en hastig förs störing af kanoner wisade dynamiten fia mycket anwändbar. Ty en sextonpundia bronskanon föns dersplittrades af 42 uns dynamit, som i ett paket inlades i myninnen. Ett trär af fem fots oms krets, omkring hwilken en linnebindel med influts na 7 a 8 skälp. dynamit bants, blef twårt afbrus tet wid explosionen. En mur af 16 till 20 tums tjecklek och 6 till 8 fots höfd, wid hwars fot 612 skälp. dynamit antändee, störtare hel cch hållen omkull. Afwen mid issprängnina på Seiuefloden för att frigöra en infrysen kanonbåtsflotilj, som war utsatt för fiendens eld, wisare dynamiten stor werkan lifsom wid förstöringar af bryggor och styckenas witare söndersplittrande. Dessa i Dinglers Pelytelnicher Journal merdelade upgifter