Norrländska Korrespondenten – 16 mars 1872, sida 3

Fllll Ullålldet. Om judeförföljelserna i Rumänien skrifwer en korrespondent till en engelsk tidning: De fenas ste nyheterna från Rumänien äro werkligen hjertslitanre. Huru stora de uti Jsmaila föröfwade grymheterna woro, öfwertråäffas de dock af de far sanswärda dåd, fom blifwit begänana i Cahul. Detta är en stad med omkrina sju tusen inmånas re, af hwilka ett tusen äro jurar. Dessa sågo fig plötsligen öfwerfallna af stadens öfriaa bes felkning, och blefwo under twänne dagar slagna, sårade, plundrade och bortjagade ur sina hus, hwilka förwandlades till ruiner, få att de beftas ganswårda offren måste söka sin tillflykt i fafers nerna, der man dock, i stället för att skydda de arma flyktingarne ånyo lät tem utsättas för mifz handling och i flere dagar lemnade dem utan fös da. Under dessa ohyggliaa upträren klöfwos hufs wuden, krossades armar, utrycktes skäg med roten och beninges de gräsligaste wålrsbragder mot es gaanderätten. En rel af de olyckliga med namn Gold, modigare än te andra offren, sörswarade tillsammans med fina fyra föner i tre dagar sitt bus. Han lät dem swåra, att, om han stupare, stulle ve fortsätta att strita. De bovar, fom oms gåfwo Golts hus höllos länge schack af ressa motige män, men slutligen måste de dock gifwa fig, då ustingarne satte eld på uthusen. Den ffara, fom tillfogades dessa jurar, urskattas till fyrtio tusen dufater. Bidra synagogorna sköflades och wanhelaades på det mest djuriska sått, bwar:jämte de till gudstjänsten hörande föremålen frinps wräktes åt alla HåU. Korrespondenten tillägaer: vIudarned lidanden i Cahul woro förfärliga. Ord felas mig för att skildra bwad de måfte uthärda. Jag kan ide återhålla mina tårar, när jaa erine rar mig deras lidanden. Korrespondenten förs klarar, att det knappast gifwes en by i hela det bessarabiska Rumänien, fom ide warit skådeplatsen för dolika ohyggliga upträden. Året 1872 och dess sivilisation. Untersökningen om marskalk Bazaines beteende såsom chef för armcen i Met är nu afslutav. Enligt Patrie skulle kapitulationen bafwa befunnits mycket komprometterande för marskalken. Det framaår af förhören, att den 27 oktober, innan kapitulationen war undertecknad, ännu fans lifas medel för åtta dagar. Marskalken bestred ej rias tiabeten af dessa uplysningar, fom lemnats bonom af embetsmänren wid intendentunen, men sade fia ej ba fästat afseende derwid. FKapitul.s tionen utfördes först den 29 oftober, och prins Fretrik Karl kunde ej före den 31 börja fin marsch mot fransmännen, bwilfa opererade i ristning åt Pithiviers. Jnnan han hann rit, bade den fran: ffa Loire -armen wunnit terräna och levererat flera lydtiaa träffningaar; men aenom prins Fredrik Karls ankomjft ändradveg ställningen, och Orleans återeröfrares af toskarne. Om Bazaine hade Hällit fig i ännn åtta dagar, skulle Loirearmen, efter att hafwa fullfälit fin första framgång kunnat bemägtiga fig Pithiviers och hunnit till Paris före prins Fredrik Karls arme. Slutligen lärer unverföfninggprotofolet innehålla siu Arofma fel, fom Bazaine begått mot militärlagar och replementen.