Norrländska Korrespondenten – 16 mars 1872, sida 3

Då follskoleinspeltören W. ej gjort några an: märkninaar öfwer sagde skola måste jag antaga att follskolorna i allmänhet ej åro bättre, eller ockå att W. anser deltagandet uti presterskapets mittagar Jjör honom såsom det wigtigaste af in: spaltionen. Till reraktionen af Norrl. Korrespondenten! Anbålles om införantet i Eter titning af föl jande: Då vice hårarshöfdingen Sw. af Sandeberg med denna dag, genom utnämnte borgmästaren Fröldog installering i tjensten, lemnar fin befattning fom t. f. boramästare härstäres; är det mår plia t oh huanad att bärmedeljt betyga mår er: känslo, tacksamhet och hönaktning till herr bärads: böjdingen Sw. af Sandeberg för hans i alla af: seenden stärse äragalara nit ech skickliabet, samt flärcjria wäsende och exemplariska föredöme. Suntswall den 16 mars 1872. Medlemmar af Sundswalls samhälle. Riksdagen. Andra kammaren, jom i lörrags afton Hade sammantråde, sysselsatte sig derwid först med Lagutskottets i anledning af hrr Hiertas och Car: lens motioner afaifna förslag till äntring af 11:e S i strafflagens 20 kapitel: gBegör någon andra gången stökld, må tiden för det straffarbete, hwartill ban för ten gerning gjort fig skyldig, ökas med högst twå år. Benår någon trevje gången stöld, ökes tiden för straffarbetet med högst föra år utöfwer hwad för den gerning första gången följa bör. Kommer han åter fjerre sången eller oftare. dömes till straffarbete från och med fyra til och med tio års dock må, ter omfränviabeterna äro synnerligen miltrante, tiven för straffarbetet till twå år nedsättas. Inträffar fall fom i 6 K näms nes, då må till straffarbete på lifstid dömas. Inbrott utan tillarepp skall lika med stöld ans ses i fråga om förhöjning af straff, efter ty nu sagtt är. Samma lag ware om rår eller försök tertill, der sådant förut begånget är af den, fom för stöld eller inbrott straffas ffall. Detta förslag är sölunda godkåndt af båda fam: rarne. Då Andra kammaren härefser utan diekussion förkastade br Tjernlunds af utskottet asstyrtta motion om rörestraffets afskaffande, hafwa fam rarna äfwen i tenna fråga fattat öjmwerensftåmmande beslut. Någon öfwerlåganing upstod beträffande hr Per Nilesens i Kulbult, af tillfälliat utskott afstyrkta motion, att förslag till besättande af foltffoleins fpettöresbefattningar måtte häranefter få upgöras af lantstingen i de färffilda länen, i stället för, säsom hitills ffett, af fonfiftorierna. Med förord för en af hrr Akrlersparre, S. Magnusson, A. Persson och Norvenffiöld afafwen reservation i motionen syfte, upträdde, utom motionären och reservanterna, hrr Ola Jöneson, Sam, Johnsson, Gumceliug, After, Carlen, Ubr, Granlund oc) Törafelt, hwilken sistnämnde ansån ven föreslagna anordningen wäl egnad att mot. werka det pietistiska inflytande, fom, enligt hang förmenande, gjorde fia gållanre i få wäl skolans fom lyrlans styrelse, och på hwars yttringar ban anförde exempel af ben beffoffenbet, att v ce tal. mannen, fom under artoneng topp lette förband: lingarna, ansåg fis böra hemställa till talaren, huruwida ban sjelf fann det passande att fort. sätta härmed. Utskottets hemställan förordares af hrr Dahm oc) Ljunggren; men seran ftatsrådet Wennerberg förklarat, att, enligt hans tanke, ven föreflagna anordningen more i hög arad bide billig och önstlig, blef reservanternas jörslag utan votering godkäntt. J enlinhet med hwad Bankoutskettet föreslagit, och Första kammaren beslutit, beslöt kammaren, att lacsastrifwaren A. Bagae, dereft han före ut: gången af innewarande år utaf den fordran, rifö: banken eger uti förre kronofogten E. Gagners konfurs, eller 81,127 rdr 26 öre, inbetalar 25 precent, utgörande 20,356 rrr, teri inberäknart vet belepp af 11,500 rer fom Bagge reran i rikd: banfell Nebjatt, befrias från alt widare kraf i och för den answareskyltiabet till ritsbanken, han iråfat för af Gagner falskeligen skrifna och i ritgbanten belånade sluldförbindelser. Derefter förekom till behandling det Konftitus tionsutstottets utlåtande, hwari föreslagits att rikedagen måtte såsom hwilande till grundlogsenlig behantling antaga följande förändring i 11 och 12 Ss reperingösformen angående hantläpgningen af mål, fom angå förhållandet til utrikes matter: J 11 bortfaller sista punkten: S 12 erhåller följante lydelse: QRonungen eger att besluta afhandlingar och förbund med fremmande makter, sedan, enliat S 9 statsrådet bliswit deröfwer hörrt. Beslutet blef, att förslaget skulle hwila till nå sta rikstag; men vå Första kammaren redan förs