Norrländska Korrespondenten – 14 mars 1872, sida 1

HEN INU, esfter TIVA I ae sen till staremskettets öfwerlåggnina framställa bwar staten fen tarswa utöfwer de orrinarie intfomjter: na, och hwilka bebof nenom bewillningar böra fyllag; samt i 62 att, setdan statewerkets bebef blifwit af stateutstottet upaifna och af rikets ständer pröjwate, det anfommer trå rikets stänter att en teremot swarante bemwillnina fia äötaga. Här, af synes klart följa, att den i R-geringeformen 57 rifetg8 stänter allena förbebällna utöfning af swensla solkets ssälsbeskattninaerätt entost fan sträca fig til de i 60 omförmälra cr tra ordinarie utgifterna Då vefutom i Arunde lagen intet särskildt föreslrifwes om sättet för orrinarie statsinkomsters förändring, må, ste hwarje rylik förändring tilwägabrin as i enas banda orrning fom andra aumänna sörhällanden. eller genom konungs od ständers sammonstäm-. mante beslut. Konstitutioneulskottet wid 1834 årg riksran tillägger till degfa erd af 1828 örs konstitutieneutskott utom nörwänriaheten af fen: tinintet i fåvana frågor äfwen andra fär för fin mening. Sedan hr jujtitieftateminiftern anfört detta warnade han årwen kammaren att, om ten önskare nersättning i kavitatiensafaifter, ide mirz taga en förändring i afseente på mantalgpenningarne, då bet funde wara gansko owist om tetta wunne k. m:is sanktion. Statsrådet frib. Wrö mer påpekade wäran af att borttana mantalgpenningarne fem utgjorde arunten för andra skatter, på semliga ställen för prestlöneregleringen m. m. Hr Ranmgren upträrde emet br Dufwa, ech i jamma systning yttrare fia hrr Helander, Katlftes nius och Ribbing. Hr Mannerftavz pretesterade mot uiskottets förslag fom wore ett samhället infaftart sprängämne oc) fom kunte åstartomma en splittring i alla fogningar. Frib. Eritsen och br Key menade att vå k. m:t först föreslonit ner. sättning i kapitationsafaifter unde man ide untgå att göra en fåran och vå wore mantatgpennine narne tertill lämpligast. Hr Swen Nilsson i Enerlöf ansåg att en, men lån, kapitatiensafaift borde finnas ech fom såran skytrsafaiften bibehallas. Grefwe Poese, bir C. Jiwarson, Appel: teft, Nils Varefon i Tulus, G. Jöneson, I. Pehreson, I. Jenaeson, Ola Jönsson, Hielm och Fr. Pettersson talade äfwen för utskettets Jörslan som med 110 röster mot 64 bifölls. Röstetalet tyckes utwisa att lanttmannapartiet med wenstaärn utgjorde maloriteten och hela vet s. k. intellinengpartiet minoriteten. (Bland letamöterna i fons stitutioneutslottet wid 1834 årg ritedaa, bwars memerial wi ofwanför siterat, återfinnes ärwen en Ehrenborg, litsom wid nuwaranre ritedan, nämligen fom ortförande presidenten i skänska hofrätten frih. C. WW. Eorenbora; öfriga letamiö ter woro: Profeesor P. G. Cererschjöld, ossesser G. Siljwerstolpe, taptenen arefwe C. G. Spens, banlokommiesarien G. A. Brokel, brutepatronen W. Hisinger, biskorarne al Winaärd oc) Fare, tomprosten Holmström, kontratteprostarne Hal: ström, J. M. Swertelius, professor Agardb, rätmännen J. A. Björk, t:r Wijtman, handlonten C. Sireblenert, särgerifattorn P. Berg, boramär starne Merin ech Etstranr, vice talmannen Jon Jenesen från Bietinae tän, Anrers Danielojen Jrån Elseboras, Joban Erikeson från Stora Korp: porbergs, Jeban Benatssen från Westernorrlante, Betwid Jenssen från Östergötlants oc) Jehan Erit Jenesoen från Wermtlands län). Andra lammarens öfwerläganing om tibfättante af teltfloleinfpettörer, fom wi här ofwan nämnde i förbinåente, lerre till tet resullat, att fammar ren utan vetering biföll reservanternas inom ut: stettet förslag: att riterogen wille i underrånia striswelse anbälla, att för tinsätnina af foltffole inspettörer t. mit täcktes från lanrstingen infor tra förslog, samt att foltskoleinspettörerna ålareg att till luntstingen inlemna äreberättelje, såsom bmwudsatliaen hartill metwerkande torte få anses ectlestastitministern br Wennerberas med mycket bifall mettagna anförante. Han förklarade sia nämligen anse reservanternas begäran ganska bil: lin ech att intet hinrer wore att arsberättelserna inlemnates till bäre romtapitlen och lantetingen. Det wore böast önsktiat att lontetinaen tomme att upgöra förslag fom setan unterställtes k m:ts pröfning. Regeringen hare redan härom begärt lantetingens yltrante, men 7 of dem anfån ingen förändring behöflia, de andra bade uttalat fia med mer eller mindre sliljaktinbet i äsigter. Bäst wore om en person kunde uteslutante eana sia åt inspettorebefattningen, men vå måäste lönen blifwa något mera tiltretoställande t. er. 3.000 rer. Om re nuwarande infpettörerna hare intet annat än pott försports, men ju mer intresset för far fen utwecktar fia iu mer kunde det ortnas så att tyrkan fom under nu rårante presibrist wäl bes höfwer ala fina tjenare, finge behålla tem. Det nuwarante förhållandet wijar bäst regeringens tanke, ty i stället att under den första tiden af 20 inspektörer blett 3 warit lekmän, woro vu 26 of 49 ide prester. Hrr Gumceriug, Arlersparre YQertenskjöld, Ola Jönsson, Cartgn, Uhr och Granlund talade för reservationen, men herrar