Hurn mucket kostar hwarje lörjunges underwisning wid elementarlärowerken? — har man ofta sett frågas, och ett bejwarande, af detta spörsmål finner man, säger Lunds Weckoblad, beträffande år 1869 i statsrevisorernas berättelse öfwer ftatsmertets räkenskaper för sagda år. Enligt den öfwer lärjungeantalet för år 1869 uppgjorda tabell befin nes detta ha i medeltal utgjort 13.152 (nämligen 13,550 wärterminen och 12,750 höstterminen). Till aflöning åt lärare bar utgått följande belopp: i indelt spanmål 228,916: 38, i oindelt spanmål 42,267: 42, eller i summa 1,671,174: 20. Om denna summa fördelas på 13, 152 elever, belöper fig på hwarje 127 rdr 14 öre, men då till lärar: nes aflönande utom ofwannämnda medel finnas do: nerade medel, enligt statswerlets speciela utgifsstat utgörande 53,980 rdr 19 öre, befinnes efter samma fördelningsgrund på hwarje elev tomma 4 rdr 10 öre, hwadan kostnaden för hwarje elevs undermisning mid elementarlärowerken fon således beräknas ha uppgått till 131 rdr 24 öre. Den högst aflönade ämbetsman i riket nåst konungen är bistopen i Lund. Hang lön upgär till en summa af 41,170 vor 34 öre årligen. J följd af anhållan af rikets stänrer år 1857 om en allmän reglering af biskoparnes aflöning, afgaf k. mit 1859 till rikedagen proposition härom, en: ligt hwitken biskopens i Lund aflöning skulle ut: göra 15,000 rdr förutom boställe. Denna propo sition blef af rikets ständer år 1860 bifallen jamt af k. m:t och ritodag beslutades och saststäldes re aleringen fom slube trära i werksamhet efter dåwarande biskop Thomanders afgång. År 1865 efterträddes denne af nuwarande biskopen, vr Flensburg, men ännu såges ingen reglering definitivt hafwa skett, utan innehar biftop Flensburg tortfarante ten gamla, ofwannämda löninkomsten.