Norrländska Korrespondenten – 29 februari 1872, sida 2

wersåftning. Runebergs Itadveghda, några ttyce ten af Fänrik Ståls fönner, Grafmwen i Berbo, äro redan färdigöfwersatta äfwensom Teanrs Axrel och några mindre dikter samt titaså Franz zins innerliga, djupt poetiffa stycken. Äfwen stör. re stycken, såsom Runeberas Jutgwällen och Tegnårs -Nattwarrebarn skola fevan följa. Riksdagen. En lång diskussion upstod med anledning af från statsutskottet inkommet betinkanre i fråga om utfärdande af stateobligationer, förskrifna med lägre ränta än 5 prosent. Utskottets hemställan om att, mot fonderare statsobligationer i fwenskt mynt å ett sammanräknadt nominelt belopp af 24,000,000 rer samt löpande med 4 prof. ränta, ofördröjlis gen uplägaa ett lån, hwilket skull, efter hwarje år werkstäld utlotining, amorteras under loppet af högst 40 år, m. fl. hithörande bestämmelser, blef i alla dess olika delar bijallen, setan mot denfams ma åtsktilliaa anmärkningar framstälts af arefwe H. Hamilton, brr Wallenberg, v. Koch och Nordström, hwilka se nare yrkare återremiss, hwaremot utskottets förslag förswarates af frib:na Stjernblad, Skogman och Funck samt hrr C. Ekman och Almqwist. Andra kammaren gillade, bwad statsutskottet bemstärt, men hwad första punkten beträffar, först efter en länare öfwerläggning, fom egentligen rörs de amorterinassättet. För anmwmänrande af utlottning talade brr Gumetius, Lif Olof Larason, arefwe Pesse, C. G. Hierta, frih. Fock, frih. Erilsson, men emot detsamma hrr 3. Runbbäck, Rbbing och Leijer, hwilka båra sistnämnda förortate återremiss. Voteringen utwisare 114 rös ster mot 20. Första torkomötet ingick den 1 oktober 1868 till l. m:t med skrifwelse i anlerning af åiskilliga hos mötet wäckta förslag att åt lekmän och i fyns nerhet lärare wid elementarlärowerken inrymma rätt deltaga i biskepswal. Förslag härom bar nu innått till ritstagen och bar konstitutionsutskottet bemstält, att följande förslag till ändring i 29 F. regeringeformen måtte antagas att hwila till arundlagsentia behandling, nämt, att orden Till erkebiskep och biskopar, med hwilkas wal förhålles efter sörra wanligheten utnämne konungen en af de tre, fom föreslagne blifwit, utbytas mot til erkebiskop och biskopar utnämne konungen en af be tre, fom, i den ordning kyrkolagen stargar, för reslagne bliftvit. Detta utskottets förslag antogs i Första kammaren utan ristussion. J Andra kammaren bles beslutet detsamma, men först efter någon öfwerlängning, hwarunder hrr Lithner, Sjöbera och Mannerskantz sökte wisa, att den föreslagna förändringen wore hwarken nödig eller nyttig, vet förra emedan någon kyrkolag med nya bestämmelser rörande biffopsmwalen ej more att på länge förwänta, det feruare derför att nu gällande arundlag wore bristfällig ibeftämmelferna om dessa wal, hwariaenom stora swåriaheter lunde, wid inträffad biskopsledighet upstå i affeente å sättet för walets förrättande. Deremot förswarades utskottets förslag af hrr Per Nilsson i Espö. P. Olsson från Helsingborg, L. I. Hierta, Ubr, Ehrenborg, Gumelius oc Sw, Niissen i Österslöf. Konstitutiensutskottets memorial angående af br P. M Gunnarsson wäckt motion och ändring i 23 5 Nitsd. Ordn. på få fött, att för den les damot af Andra kammaren, fom begär lerighet från riksdagsgöromålen, afräknas 10 rdr af are vodet för hwarje dag fåran ledighet af kammaren bewiljad blifwit, hwilken motion utskottet af. styrlt. Gortåndes i Första kammaren utan diskussion, samt i Andra kammaren efter en kort öfs werläggning.