Norrländska Korrespondenten – 13 februari 1872, sida 3

Frans Midnel Franzen tillhörde en slågt, fom mar börvia från Finlands östliaaste trofter och unter Ryssarnes hörjnins gar dragit fia undan till Österbotten, der den medelst handel och skeppsrederi förskaffat fia wälstönd. Hand moter, som blifwit gift ftrar efter fin femtonte förelserag, förde denne fin förftförde fon den 9 februari 1772. I början mycket sjuklig, wisate gessen snart stora själsgåfwor och kunde efter erhållen skolunderwisning i Uleåborg redan wid 13 års ålder taga en så wacker jtudenteras men, att examinatorn då förutsade, att det af honom skulle blifwa någonting owanligt. Reran fom skolgosse hade Franzen stundom biträrt fadren wid hanreln men derwid wisat sin ej dugardertill, säsom exempel hwarpå man berättar att ban sålde kamfert i stället för alun och mid wexlina gaf för mycket tillbaka. Men vå den unge fturenten redan wid femton års ålder blef faderlös, beslöt ban bielpa fin moder med affär: rernas skötanre och gjorde detta äfwen under någon tid. Dock fann han snart sjelf, att han ej tuade til affärsman och wände åter fin håg till stutierna och bedref dem nu med fåran fart, att ban revun år 1789 wid tnapt 17 11 års ålrer lunde erhålla filesefie poktersgraden, hwarpå han 1792 blef lärare wid Abo akaremi. Under de närmaft derpå följande åren liksom en gång under studenttiren och stror efter fin eraz mens aflåggande wistades han flera gånger dels längre rels kortare tider i Stockholm och gjorde åfwen 1785 en utländsk resa, som räckte ett år, och hwarunder han hade tillfälle att i Paris med egna ögon fe efterdyningarne af den franska revo: lutionen. Under dessa år öfwade han fia vefutom i poetiskt författorskap och skref flera stycken, som af den tidens läsore mottogs med förtjusnina, liksom han åfwen gjorte bekantskap med wår hu wutstars tå lefwande litterära storheter. Men ret war likwåäl först setan Franzön ensam bland 9 täflanre år 1797 erhällit swenska afade: miens stora pris för en fång öfwer den till närmaste föregående skaldeskola hörande diktaren Creutz. som han kan anses hafwa blifwit erkänd som en af sin tits stora skalder. Hang yttre omständinheter gestaltade fig härunder få, att han redan före fin återkomst från ven ufläntska resan blef utnämnc till bibliotekarie wid Abo akademi och någon tid derefter till pro: fessor. Han ingick uti presterståndet och erhöll Pemars prebendepastorat efter att fäfänat hafwa låtit biskop Fendström bedja sig att mottaga ler: ningen af prestseminariet. Under titen gifte ban sig 1799, blef enkling och gifte om sia, blef många år derefter åter enklia och gifte fia för tredie nåns gen. Hans andra fru mar ffaldven Chorcei enka. Han bare haft 13 barn, hwaraf 2 dogo i spär ålder. Han, förblef ända till Finlanrs förlust professor i Åbe; men knappt hade denna olycka drabbat wåärt land, innan han inwaltes i swenska afareminen, hwilket war det första steg som från swensk sita wittongs til hang återbördande åt detsamma. Det andra bestod deri att han år 1810. utan att ens hafwa sökt ret, erhöll Kumla pastorat i Strengnäs stift. På detta ställe starnade han till 1824, då han kallades till fyrkoherre i St. Clara församling i Stockholm, hwilket pastorat nu inne: hafwes af en bland hang dottersöner Frithiof Grafström. Franzgen bade det, änva till tess ban år 1834 tillträrre biskopsembetet i Hernösond, hwartill han år 1831 blifwit utnämnd. Derefter werkade han såsom sitt stift styresman till dess ban efter flera års sjukliahet slutligen lemnare detta lifwet den 14 au usti 1847 wid 75 oc) ett halft års ålder, Sårana woro i korthet hang lefnadsöden; men om mi nu mwänta ess till hang werksamhet och derwid först sysselsätta oss med ren vel deraf fom egentligen tilhörde bang ämbete, måste wi erkänna, att wi derom ej weta särdeles mer än Q nor I AAAUAA i