Norrländska Korrespondenten – 13 februari 1872, sida 2

tagande af några anordniraar för nåsta sammanträde, om tiden hwarför skall i nästa nummer underrättad, Ett magasin, tillbörigt rånrmannen Söderqwii och beläget i hörnet af magasinsgatan och före länaningen of gränden mellan Rahms bus och ar poteket, nedrasade natten till sisttidne lörtag. Man antar att det war i följd af ven betydliga tyngd, hwarmed snön tryckte på taket fom de swaga år sarne brusto och wäggarne, hwilka bestodo af bräber, föllo utät. Magasinet mar förbyrt af fällarmästare Knaust, fom reri förwarade fina sommar. åkdon ech en rel låror med tomflaskor. — En lustia missräknina för polisen förorsakades af retta fall. En å Norrmalm boende extra polisgkonstapel, fom haft någon sysselsättning på kontoret, befann fig näml. på wåg hem, då han piötsligt fick höra ett underligt brakande och knarrande i magasinet Antagande att tjufwar brutit sig in, skyndade han tillbaka till kontoret för att hemta förstärkning. Sedan dylik erhällits, omringades magasinet och en af konstaplarne gick fram till dörren, som likwäl oförklarligt nog blifwit af de förmodade tjufwarne stängd. Något otålig bhäröfwer, rycker han med en wiss häftighet i porten, hwarwid wäggarne gåfwo fia utåt och snön föll ner med ett dån fom hörtes upp till Sjögatan och wäckte mer än en af de närmast boende ur den ljufwa slummern. Bland de arbetare, fom i lördags woro sysselsatte wid platsen skämtades der: öfwer, att polisen ryckt ikull magasinet. Behöjwa wi tillägga att tjufwarne ej grepos. Festmiddag. Tid firande af den för orten gläds jande unrverrättelfen att regeringen bifallit det föfta lånet till en järnwängsanlängnina mellan Sundswall och Torpshammar war i Östersund den I dennes arrangerad festmiddag, hwaruti del: toa en stor samling af stadens både manliga och tvinliga innemånare, Som wärdar fungerade hrr boramäftar Rofen, major Fahlstedt, rektor Sunds berg och lektor Hammargren. Boramäftar Ro: sän föresleg skålen för h. m. konungen, rettor Sunrberg för sivilministern statsrådet Beraström och lektor Hammargren för lantshöfdina Asplund, hwilken sernare i beswarandet af den för honom föreslagna skålen med lifliga drag tecknade den hittills nådra utwecklingen af frågan om en järnz wägsförbindelse mellan Nordfiön och Bottenhafwet. Någon närmare retopörelse för festen med. hinna wi ej i dag, utan må wi. säger Jämtlands Tit n., inskrånka oss till att omnämna, att den war särdeles animerad. VB. häradshöfdingen S. Sandawist, fom på fin tid sölte borgmästaretjänsten yärstäres har af stadsfullmäktige i Sala blifwit med betydlig röjt öfwerwigt utserd till magtstratssekreterare derfiädeg. Hudikdw.-Pofteu, hwarur wi hemtat denna notis, betlagar den förlust fom ej blott enskilda wänner göra genom hang flyttning från orten och betygar att han inom domsagan förwärfwat fig alla rättsökandes altning och tillgifwenhet. Från Piteå skrifwes i Norrb. P. för d. 8 d:s: Sistlitue söndagsafton kl. mellan 5 och 6 märttes öfwer hela himmelen ett swagt rödaktigt sten, fom spred ett mildt skimmer öfwer föremålen. Det torde endast tunna förklaras fom ett åter. sken af solnedgången på någon längre föderut belänen punkt. Detta fortplantades af den tisiga luften, hwarwid de wattenpartiklar hwarmed hon war mättad, tjänstgjorre som speglar. — Senare på aftonen började det blåsa startt, och det nämn. va naturfenomet stod sannolitt i något fommans bang med den ökade styrkan hos winden. Wäderleken är fortfarande owant igt jämn od) blid. Nordiska festen i Upsala, fom firades d. 30 jar nuari, war, enligt Upg.-P:n, besött af omtring 150 personer. Dessa woro, med få undantag, studenter. Minnestalet hölls af prof. Swedelius. den merfifierade slålen för Rordens tvinnor framsades af stud. Wallin.